Grafik: Sportfiskarna
Riksdagsvalet 2018 närmar sig och Sportfiskarna har ställt de åtta riksdagspartierna mot väggen. Fram till valdagen 9 september kommer vi nu att presentera deras svar. Här kommer Kristdemokraternas.
Det är en svår uppgift att välja vilka ut frågor vi vill att partierna svarar på. Denna gång prioriterade vi frågor om torsk och bottentrålning, vattenlagstiftningen, förvaltning av skarvbeståndet, tilldelning av medel till havs- och vattenmiljöanslaget samt vad partiet ville göra för sportfisket. Valenkäten i publicerades även på sidan 84–88 i nummer 3 av Sportfiskarnas medlemstidning Svenskt Fiske som utkom i juni.
Torsk och bottentrålning
Torsken har en nyckelroll i Östersjöns ekosystem som toppredator, men torskbestånden befinner sig i allvarlig kris på grund av åratal av kraftigt överfiske och negativ miljöpåverkan från främst övergödning och ett förändrat ekosystem. Exemplet Öresund som varit trålfritt sedan 1932 visar att rätt förvaltade kan fiskbestånden räcka till både ett småskaligt hållbart kustfiske och ett samhällsekonomiskt lönsamt sportfiske. Sportfiskarna vill nu stoppa bottentrålningen i Östersjön för att ge bestånden en chans att återhämta sig.
Ställer sig ert parti bakom ett stopp för bottentrålning?
Svar: Ett totalförbud mot bottentrålning vore att gå för långt. Bottentrålning har förekommit under lång tid och bedrivs i begränsade områden. Om bottentrålning ska påbörjas inom områden där trålning inte förekommit i närtid bör en prövning av miljökonsekvenserna först göras. I marina nationalparker (där Kosterhavets nationalpark hittills är den enda) ska bottentrålning inte vara tillåtet.
Vattenlagstiftning
I det nya förslaget för lagstiftning för vattenkraften kom fokus att ligga på att ”värna vattenkraften” snarare än på miljöanpassning och återställning av de skador vattenkraften åsamkat naturen. Förslaget innebär även att mängder av samhällsekonomiskt olönsamma mindre kraftverk, som på många sätt skadar naturen, får tillstånd tillsammans med tusentals funktionslösa dammar. Hur lagförslaget om en miljöanpassning av vattenkraften slutligen tillämpas i praktiken bestäms nu bland annat av arbetet med myndigheternas nya vägledande material för bedömningsgrunder, utfallet av domstolsmål där den nya lagen ska tolkas och upprättandet av ekonomiska styrmedel i branschfonden för finansiering av miljöåtgärder.
Är ert parti nöjda med lagförslaget, eller skulle ni i något avseende vilja förändra det?
Svar: Det är angeläget att skapa fria vägar för vandringsfisk, inte minst ålen, vars bestånd har minskat kraftigt och där vattenkraften pekas ut som den viktigaste orsaken till minskningen. Här krävs att olika angelägna intressen vägs mot varandra på ett klokt sätt. Kristdemokraterna deltar fortlöpande i diskussioner med de andra partier som ingår i energiöverenskommelsen och vi försöker då hitta en balans mellan fiskets vandringsvägar och vattenkrafts-, kulturmiljö- och andra intressen.
Förvaltning av skarv
2012 beräknades det svenska beståndet av mellanskarv uppgå till 200 000 individer. Beståndet i Europa beräknas idag vara det största på 150 år. Enligt en rapport från SLU äter mellanskarven längs ostkusten mer än 3,5 gånger så mycket abborre som det totala uttaget från allt fiske i samma område. I den kraftigt övergödda och påverkade Östersjön har arten funnit en outnyttjad ekologisk nisch där den kan öka kraftigt och enligt utvärderingar av fiskefria områden bevisligen hindra fiskbestånd från att återhämta sig.
Kommer ert parti att arbeta för en striktare förvaltning av skarv för att skydda känsliga fiskbestånd?
Svar: Ja. Jakten på skarv behöver öka för att minska populationens storlek.
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
Tilldelningen av medel till Havs- och vattenmyndigheten och det breda havs- och vattenmiljöanslaget har en nyckelroll för att konkreta fisk- och vattenvårdsåtgärder genomförs ute på länen och i våra kommuner. Pengarna går exempelvis till kalkning av försurade vattendrag, åtgärder mot övergödning, fiskevård, miljöövervakning, åtgärdsprogram för hotade arter och lokala vattenvårdsprojekt, LOVA. I år ligger anslaget på totalt 950 miljoner kronor. Den sittande regeringen har föreslagit en fortsatt höjning av anslaget under 2019 och 2020. (1 032 565 000 kr 2019, respektive 1 087 565 000 kr 2020)
Hur mycket medel avser ni att tilldela havs- och vattenmiljöanslaget 2019 och 2020?
Svar: Kristdemokraterna föreslår 798 miljoner 2019 och 818 miljoner 2020.
Sportfisket
Sportfiske är ett av våra största fritidsintressen med ca 2 miljoner utövare årligen och en årlig omsättning på drygt fem miljarder kronor. Med rätt satsningar har Sverige med sina mer än 100 000 sjöar och tusentals strömmar även möjlighet att locka ett ökande antal fisketurister från kontinenten som därigenom bidrar till en hållbar regional utveckling av exempelvis glesbygdskommuner.
Vad vill ert parti göra för att stärka sportfisket?
Svar: Sportfisket är en viktig fritidssysselsättning som skapar omsättning och arbetstillfällen inom olika näringar, bl a besöksnäringen. Kristdemokraterna vill främja sportfisket genom goda villkor för besöksnäringen i stort.