Hur mycket går samhället i vinst på kalkningen?

helikopter_grovkalk_...
Kalkspridning med helikopter. Foto: Rolf Johansson
Sedan 1979 har omkring fem miljarder kronor av offentliga medel bekostat spridning av fem miljoner ton kalk i försurade vatten. Kalkningen av sjöar och vattendrag är en av landets mest omfattande miljövårdande insatser. 

Idag avsätts årligen ungefär 150 miljoner för kalkning av försurade sjöar och vattendrag.  Allt pekar på att kalkningen måste fortsätta under överskådlig framtid, då återhämtningen från försurningen går långsamt. Samtidigt har sportfiskenäringen, som kalkningen skapar värden för, en positiv utveckling och omsätter miljardbelopp årligen. De ekonomiska värden kalkningen generar har inte undersökts i större omfattning sedan 1996. Sportfiskarna anser att det är hög tid att även kalkningens ekonomiska effekter ska utvärderas.

– Vi vet att vi måste fortsätta med kalkningen av försurade vatten. Ändå ifrågasätts ofta fortsatt kalkning av bland annat besparingsskäl. Därför är det högst rimligt att man nu grundligt undersöker om samhället går plus eller minus på att upprätthålla den biologiska mångfalden i kalkade vatten, kommenterar Anders Karlsson, Sportfiskarnas generalsekreterare.

Sportfisket omsätter miljarder
Enligt den undersökning av fritidsfisket som SCB utförde på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten 2013 omsatte fritidsfisket då 5,8 miljarder kronor. Enligt beräkningar presenterade av Jordbruksverket under 2015 spenderar sportfiskare minst 330 miljoner kronor per år på fiske efter lax i hav och älv. Troligen rör det sig dock om betydligt större summor, då underlag saknats från samtliga laxförande vattendrag.

Ett lokalt exempel på vad sportfisket kan omsätta i försurade områden där vatten kalkas är beräkningar från 2014 av sportfiskets värde i Härjedalen. Länsstyrelsen i Jämtlands län tillsammans med kommuner och Mittuniversitetet har beräknat att varje sportfiskare i genomsnitt spenderar 400 kronor/dygn och att det varje år fiskas totalt under 100 000 fiskedygn, vilket då ger en omsättning på omkring 40 miljoner för sportfisket. Beräkningsmodellen är relativt försiktig och den faktiska omsättningen bör kunna vara högre. I Härjedalens kommun kalkades under 2015 försurade vatten för en total kostnad av uppskattningsvis 3,5 miljoner kronor.

– Man kan naturligtvis inte ta beräkningar av sportfiskets omsättning totalt minus kostnaden för kalkningen och säga att man har ett tillförlitligt utfall. Men alla beräkningar av vad sportfisket omsätter visar sammantaget på långt högre summor än vad kalkningen kostar samhället årligen. Skulle man kunna göra en rimlig uppskattning av värdet på sportfisket med kringtjänster i kalkade vatten och därtill kunna värdesätta vinster för friluftsliv och folkhälsa, samt sätta en summa på vad ett fungerande ekosystem är värt, kommer rimligen utfallet bli ett plus. Sportfiskarna deltar gärna aktivt med inspel till en sådan undersökning, säger Anders Karlsson.

Sportfisket - ett av de största fritidsintressena
Enligt SCB:s undersökning 2013 utövas fritidsfiske årligen av 1,6 miljoner människor i åldern 16–80 år. Lägger man till utövare under 16 års ålder landar siffran på runt två miljoner utövare. Kalkningen skapar stora värden för sportfisket, bland annat i merparten av lax- och havsöringsvattnen på Västkusten. Man har bland annat bedömt att 50-75 % av laxproduktionen på Västkusten skulle ha försvunnit utan kalkning. Det populära havsöringsfisket längs Västkusten utövas idag av tiotusentals sportfiskare. Från Skåne i syd till Västerbotten i norr kalkas vattendrag av betydelse för sportfisket. Uppskattningsvis bör närmare hundratusentals utövare fiska varje år i vatten där ett bra fiske upprätthålls genom kalkning. Att värdera olika ekosystemtjänster som exempelvis att upprätthålla ett fungerande ekosystem eller att människor kan utöva ett aktivt friluftsliv är fullt möjligt och görs idag ofta som beslutsunderlag inför olika förändringar av miljön.

Myndigheterna borde samverka
Sportfisket är en näring med stor utvecklingspotential.  Det finns en uttalad strategi från Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten om ett sportfiske av minst samma omfattning som idag med mycket god tillgänglighet, och en minst fördubblad fisketurism till år 2020. Vidare anges att hav, sjöar och vattendrag ska producera ekosystemtjänster som tillgodoser fritidsfiskets och fisketurismens behov. Ansvaret för kalkningsverksamheten ligger i dag på Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelserna. Naturvårdsverket har ett regeringsuppdrag att genomföra en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster fram till 2017. Enligt uppdraget bör Naturvårdsverket i relevanta frågor samarbeta med Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket och andra myndigheter.

– Man kan tolka Jordbruksverkets strategi för sportfisket som att den förutsätter fortsatt kalkning av försurade vatten. Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket borde kunna samverka för att undersöka hur stora värden kalkningen genererar. Det vore mycket värdefullt och kan utgöra ytterligare ett kunskapsbaserat stöd för att motivera fortsatt kalkning, avslutar Anders Karlsson.

Fotnot: Senast kalkningens ekonomiska värden undersöktes i större omfattning var 1996 då en betalningsviljestudie genomfördes till ett yttrande till Kalkningsutredningen: Naturvårdsverket, dnr 714-3099-96, ”Yttrande om förslag från Kalkningsutredningen”, yttrande 1996-08-20 till M-dep. Studien visade att varje investerad krona ger minst 2 kronor tillbaka till samhället.

Kategorier: Nyheter förstasidan, Miljö, Försurning | Taggar: kalkning |

Nyhetsarkiv