Fortsatt försurat i Jönköpings län


Den försurningskänsliga lilla karpfisken elritsa förekommer i flera av de undersökta vattendragen. / Foto: Bengt Olsson

En bottenfaunaundersökning av 49 lokaler i Jönköping visar att försurade områden är fortsatt påverkade och kräver fortsatt kalkning för att undvika skador på bottenfauna och fiskbestånd.

Med anledning av de resultat som presenteras i rapporten ”Bottenfauna i Jönköpings län 2014” ställde Sportfiskarna några frågor till Gunnel Hedberg, Handläggare på Naturavdelningen på Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Enligt rapporten har försurningspåverkan ökat jämfört med förra besöket vid elva av de undersökta lokaler. Vad kan ha orsakat försämringen?

Efter en torr och varm period under sommaren 2014 så fick vi väldigt mycket regn i augusti. Mycket regn efter en torr period kan medföra att pH sjunker mer än det brukar. pH-värdena i högflödesproven som togs i augusti var mycket låga på en del av lokalerna. Denna surstöt har sannolikt påverkat bottenfaunan negativt. Några av lokalerna provtas i år igen för att se om det var en tillfällig försämring.

Försurningstrenderna är olika ut för ett antal av de undersökta vattnen, exempelvis Tidan och Modalaå. Kan man säga vad som är orsakerna till denna skillnad?

Historiskt sett så har västra delen av Jönköpings län och framförallt Nissans avrinningsområde, tagit emot större mängd försurande ämnen än östra delen med exempelvis Emån. Detta beror på att det regnar mer på västsidan av småländska höglandet och att koncentrationen av försurande ämnen i nederbörden har varit större närmare utsläppskällorna på kontinenten. Marken i västra delen av länet är dessutom fattig på basiska ämnen. På östra sidan av länet är jordlagren tjockare och marken innehåller mer buffrande ämnen. Vattendrag inom Nissans avrinningsområde har alltså svårare att återhämta sig från försurning än vattendrag inom Lagans och Emåns avrinningsområden.

Inom Jönköpings län finns bara en bottenfaunalokal i Tidan och den ligger i Andsjöns utlopp. Varför trenden är negativ här vet vi inte säkert. Det är möjligt att bäcken och faunan påverkas av uttorkning under långa torrperioder. Det finns inte några bra våtmarker att kalka så sjön direktkalkas. Eftersom omsättningstiden i sjön är kort (0,4) blir pH-svängningarna ganska stora under året och hamnar ibland under mål-pH (5,6 i bäcken nedströms sjön). Trots stor ökning av kalkmängden efter 2007 så har det inte skett någon förbättring. Modalaån ligger inom Lagans avrinningsområde och här har försurningspåverkan minskat på senare år. Uppströms Modalaån kalkas både våtmarker och sjöar och kalkeffekten blir jämn över året.

Vilka arter är det som främst är drabbade i era försurade vattendrag, finns det exempelvis öringbestånd i de undersökta vattendragen som är påverkade av försurningen?

Vi har exempelvis olika arter av dagslända, som Rhithrogena germanica och Baetis liebenauae, som är försurningskänsliga och då lätt drabbas av surstötar. Öring förekommer i de flesta av de vattendrag vi kalkar. Elritsa är en annan försurningskänslig fiskart. I vissa av de vattendrag vi undersökt för bottenfauna saknas elfiskelokaler så uppgifter om fiskförekomst är osäker.

Vilken form av kalkning bedriver ni i de undersökta vattendragen?

Sjö- och/eller våtmarkskalkning. Vi har ingen kalkning via doserare i dessa vattendrag.

Kan ni avsluta kalkningen i några områden framöver?

Det är inte aktuellt att avsluta kalkning i något av de områden som ingår i undersökningen.

Läs hela bottenfaunaundersökningen här.

Kategorier: Miljö, Försurning | Taggar: |

Nyhetsarkiv