Ledaren i Svenskt Fiske 3/10

Sportfiskarnas Generalsekreterare Stefan Nyström kommenterar saltade elräkningar som hotar vattendragen.

Saltade elräkningar – du och jag betalar…

Sportfiskarnas nya rapport ”Vattenkraften i elcertifikatsystemet” har i vår satt djupa spår i samhällsdebatten. Vi har sedan systemet sjösattes 2003 varnat för överkompensation och för ett ökat tryck på utbyggnad av tidigare orörda strömmande vatten. Vi haft rätt hela tiden. Rapporten visar att systemet gör det 40 procent dyrare att köpa ut vatten vid omprövningar av vattendomar, liksom att miljölagstiftningen urholkas när politiska subventioner får räknas med i de företagsekonomiska kalkylerna. Merparten av elkonsumenternas pengar går till redan befintlig vattenkraft, främst den miljöskadliga småskaliga vattenkraften. Genomsnittspriset inom systemet för ny vattenkraftsel ligger på skyhöga tre kronor per kilowattimme.�
Lagstiftningen kortsluts, flera miljömål motverkas och naturvårdsanslagen urholkas - kan det bli värre? Svaret är tyvärr ja.

I SVT:s Uppdrag granskning i maj fördjupar reportrarna vår analys. Avslöjandena träffar rakt i mellangärdet. I mitten av 1990-talet krävde elbolagen avreglering av elmarknaderna. Politikerna instämde. Ökad konkurrens skulle ge lägre priser för konsumenterna. Kommunala energibolag skulle hotas av förluster. Det var läge att sälja och många energibolag såldes till de stora aktörerna. Tvärtom mot politikernas löften har elpriserna sedan avregleringen stigit sju gånger snabbare än genomsnittet av andra priser (KPI). Medborgarnas elräkningar saltas med både elcertifikat och utsläppsrätter, som går rakt ner i fickorna på de stora energibolagen. FORTUMs aktiekurs har under perioden stigit med 500 procent. Vattenfalls vinst uppgick till mer än 140 miljarder kronor. Avregleringen har blivit en gigantisk förmögenhetsöverföring från medborgarna till elbolagen.

Genom ett kryphål i lagen har energibolagen hittat ett sätt att få stöd för redan befintlig storskalig vattenkraft. Om man byter ut tillräckligt mycket av ett befintligt kraftverk och kallar det för nytt, så får man elcertifikat för hela produktionen, inte bara för produktionsökningen. Vad som styr tilldelningen av stödpengar från samhället är inte hur mycket ny el man producerar, utan hur mycket av de gamla byggnaderna man rivit! I Avestaforsen har funnits ett kraftverk sedan 1950-talet. FORTUM har nu byggt om det för 350 miljoner kronor, och kan härigenom kvittera ut 700 miljoner i subventioner. I Bålforsen investerar E.ON 500 miljoner för att öka produktionen med 28 gigawattimmar (Gwh) per år, men kan för detta kvittera ut elcertifikat för hela produktionen, 269 Gwh per år eller totalt 1,5 miljarder kronor! Man får tillbaka investeringen tre gånger - enbart genom subventionerna. Därutöver kommer intäkterna från försäljningen av el; det som elbolagen normalt ska tjäna pengar på. Grattis till E.ON, nitlott till folket!

Men värst av allt är hur ledande politiker och höga företrädare från energibolagen försvarar dårskapen. Vattenfalls avgående VD tittar snett leende rakt in i kameran och konstaterar att ”marknaden fungerar”. Näringsminister Maud Olofsson berättar glatt att ”det är ett kostnadseffektivt sätt att få mera förnybar el”.

Analyserna från vår egen rapport och från Uppdrag granskning talar samma språk och slutsatserna förstärker varandra. Politikerna är grundlurade av energibolagens skickliga lobbyister som i praktiken uppfunnit elcertifikaten och skrivit de lagar man nu gömmer sig bakom. Hela systemet med elcertifikat måste nu ses över och göras om. En uppenbar förändring som bör genomföras med omedelbar verkan är att upphöra med alla former av subventioner till redan lönsam vattenkraft! Vilket parti blir först ut med ett sådant vallöfte?

Stefan Nyström