Olof Ohlsson satte ett fint svenskt rekord och kanske världsrekord på vitrocka med 11,7 kilo ute på ”10-gradarn”.

Den saltstänkta kvartetten på ”storfiskbåten” Confidence från Kungsbacka har gjort det igen.
För elfte gången har de landat en svensk rekordfisk på spö. Flera gånger har det också rört sig om nya havsfiskarter i våra långa listor. Till exempel skoläst, havsmus och blålånga. Men nu rör det sig om ett annat byte som många vill fånga, men få klarar av. En vitrocka.
I juli fjol lyckades man pricka in ett flera dygn långt fiske i lugna vindar ända ute på ”10-gradarn” i norra Skagerrak. Då kunde inte Olof Ohlsson vara med. Hans plats ombord togs då av två fiskare: Ola Esbjörnsson och Roger Tillander. Det blev tidernas storfiske med den första svenska havsmusen, nästan nytt blåkäxarekord och flera stora vitrockor på 9-10,205 kilo. Fiskedjupet var då hela 407 meter. Den tyngsta rockan innebar nytt svenskt rekord för Håkan Wing. Han raderade ut göteborgaren Martin Andreassons rekord från Bratten år 2000 på 9,380 kilo. Året innan noterades det första svenska rekordet för denna stora platta broskfisk på 9,0 kilo. Platsen var då också Bratten med Christer Bevenäs från Mölnlycke som fångstman. Det året 1999 sattes också det officiella norska sportfiskerekordet på ”hvitskate” på 11,150 kilo av Björn Persson, Skavern. Det är ju sannerligen inte ofta som vi får se svenska fångster som överträffar de norska men å andra sidan ligger ju ”10-gradarn” väldigt nära Norge, men ändå till största delen på internationellt vatten, vilket gör att man kan sätta svenskt sportfiskerekord där om man inte går in på det norska vattnet. Det gäller att hålla reda på positionerna i sin GPS.

Den 14 juli väntade man i hamn på lugnare väder och på eftermiddagen visade prognosen avtagande och vridande vind. Det borde betyda att vågorna skulle lägga sig ute på Skagerrak.
Efter middagen blev det en 2,5 timmar lång färd rakt ut i Skagerrak. Målet var att ta tillbaka det svenska rekordet på den ovanliga blålångan. Med vitrocka som reservobjekt. Olof som alltså inte var med på den lyckade fisketuren året innan kände sig litet besviken över att man nu inte valde samma position som då. Han hade nämligen aldrig fått någon vitrocka. Nu ankrade man upp på den nästan djupaste platsen därute på 470 meter! Hur känner man något på så stora djup? Flätlinor kan fungera men ändå bättre är 0,36 mm stålwire som Confidencekillarna använder till detta djupfiske. Då känner man till och med vilken sorts botten man fiskar på trots djupet. Övergången från hårdare botten till lera är vitrockans miljö och det var där man nu hamnade. Ankring på dessa djup är ju ett jätteföretag. Det gick åt över 600 meter ankarlina och 12 meter kätting för att ankaret skulle ligga still.

Fiskandet började kl.19.30 och det första som hände var att gästen Roger Tillander tappade en tung fisk. Han fick litet senare en tröst i att fånga en lubb på fem kilo. Så småningom drog det till i Olofs makrill. Han höll sig lugn och lät fisken ta ordentligt på den 5/0 Owner cirkelkrok som höll makrillen. Mothugget satt perfekt med det styva 50-punds spöet och det började gå tungt där nere i djupet. Ganska snart insåg Olof att detta måste vara hans första efterlängtade vitrocka. Ovan vid arten och sitt nya spö var det svårt att avgöra hur stor fisk det rörde sig om. Men de fick efter lång tids pumpande se en stor bred rocka segla upp i cirklar under båten. Den är riktigt stor och litet panik börjar anas ombord. Men kroken sitter säkert i mungipan. Ombord dunsar en riktigt lång rocka. Så lång att den är klart över de 120 cm som boken ”Våra Fiskar” anger som artens maxlängd. Därmed förstår man också att Håkan Wing just har förlorat sitt svenska rekord och fisken sparas för kontrollvägning iland på krönt våg.

Vinden börjar tyvärr öka igen och ankaret släpper sitt tag. Ett SMS med väderrapport letar sig över det öde havet ända från Danmark. Tyvärr berättar det om hårdare vindar och åskbyar till natten och man finner för gott att avbryta fisket redan efter fyra timmar. Man tuffar hem till Smögen och där på Ekelövs Fisk får man hjälp med vägningen.

Den 122 cm långa vitrockan väger 11,700 kilo! Nytt svenskt rekord med hela 1,5 kilo. Det kan bli svårslaget framöver. Olof har tidigare två svenska rekordnoteringar för blåkäxa och en för blålånga men de är slagna. Nu kanske det här rekordet står sig litet längre. 11,7 är faktiskt också över det gällande Europarekordet på 11,2 kilo så EFSA kommer snart också att få brev. IGFA i Amerika kan också se fram mot en världsrekordansökan men vi får se vad de tycker om stålwiren. Den använda linan ska ju medfölja en sådan anmälan.

Kanske hinner Confidence med en tur till ut i Skagerrak innan sommaren är över? De skulle gärna göra några nya fynd därute. Tänkbara arter kan vara en fjällbrosme eller den storögda guldlaxen som man ofta hittar som byte i magen på de stora långor som nappar härute. Slätrockor och knaggrockor är fredade i Sverige och kan inte registreras. Men något exemplar av de aldrig i Sverige registrerade plogjärnsrocka, näbbrocka, sandrocka eller rundrocka skulle kanske kunna dyka upp med litet tur. Det gäller bara att ha Confidence.