Årets största vimma på 1,3 kilo blev samtidigt Richard Roséns tionde storfiskart.
Den 38-årige chauffören på posten i Nacka har fiskat i hela sitt liv. Trots att han bott och arbetat i Stockholm sedan 1998 känner han sig fortfarande mer som östgöte än Stockholmare.
Grundtanken var också att fiska ihop en guldnål för tio storfiskarter i Östergötland med omnejd. Men på de senaste åren har fisketurerna ändå fått gå till några andra platser för att ta poäng i Svenska specimentävlingen. Att åka till de mest kända specimenfiskeställena lockar dock inte. Lugnet vid fisket känns viktigt och det får man sällan där. Tillsammans med en annan duktig östgöte Jerker Löf började Richard leta egna fiskeställen samt undersöka metet i Svartån i mitten av 1990-talet. Björknor på upp till fyra hekto var vanligt men när så plötsligt en stor på 825 gram nappade var det nästan overkligt. Det blev hans första anmälda storfisk och den största anmälda i Sverige 1995.
I Svartån fanns ju också de stora sarvarna. 1996 tog han sin första över storfiskgränsen 1,2 kilo och den har sedan följts av flera stora. Den vackraste och kanske lättaste metefisken för en östgöte säger Richard. Samma år tog han också den första av Svartåns många stor-färnor. Nästan 2,8 kilo gav en stenhård fajt och tur var nog att han hade lagt på ny lina just den dagen. 1999 fick han en av Svartåns få stora mörtar. 735 gram är han riktigt nöjd över där. Tidigare hade släkten ägnat sig åt utterfiske efter Vätterns rödingar. Men år 2001 köpte man trollingspön och körde igång. Det gav omgående en röding på fina 4,2 kilo till Richard. Det året gick både Richard och Jerker med i Närkebaserade storfiskklubben Tusenbröderna. Det gav nya möjligheter till storfisk och snart hade han landat en ruda på 1,9 kilo i klubbvattnet Sjöbodasjön. Man tävlade med stor framgång i Svenska Specimentävlingen där Richard tog hem några meriterande andraplatser.
Ål hade Richard metat i många år utan att lyckas. När han 2004 så fick gå en kamp mot en rejäl slang på 1,850 kilo i Stångån så minns han det som närmast en skräckupplevelse. Den hårda fajten avslutades med att han släpade ålen upp på land där han slutligen lyckades håva den i gräset! Gös har han inte fiskat så ofta för i Motalatrakten finns inga bra gössjöar alls. Men 2005 åkte han och Jerker Löf till storgössjön Ralången i Småland. På flötmete med mört lyckades han där ganska snart att ta en härlig fisk på nästan sju kilo.
En av hans favoritarter är laken. Det har han pimplat både på Skagern och andra sjöar, men inte haft tur med storlekarna. Men 2009 slog det till efter ett tips från Tusenbrodern Per Wegelius på sjön Torrvarpen. I den djupa sjön sög det till ordentligt i pimpelspöet och upp kom en lake på 4,325 kilo. En annan isfisk som han däremot sörjer är den abborre i tvåkilosklassen som han tappade under hålet vid pimpelfiske. ”You win some, you loose some”. Vimma såg länge ut att vara omöjlig för Richard. Sedan 2003 har han åkt två gånger varje år för denna trevliga art. 20 gram under storfiskgränsen 1,1 kilo var länge hans bästa notering. Men nu fick han bra betalt för sin envishet. I Älvkarleby fick han stornapp. Upp i ytan kom en intrasslad fisk som han först tog för en braxen men efter en stund insåg han att det nog var en felkrokad bjässe till vimma! Men i håven visade det sig lyckligtvis att den pampiga fisken hade nappat ordentligt och sedan rullat in sig i linan. 1,3 kilo vimma är det få som har fångat! Årets största 2010 och samtidigt Richards biljett till den efterlängtade guldnålen.
Nu fiskar han lugnt vidare mot nya och gamla arter. Närmast ska det bli karp i en av Stockholms sjöar och på semestern blir det rödingfiske.
Vi gratulerar till en välförtjänt guldnål: björkna 0,825 kilo sarv 1,270 färna 2,795 mört 0,735 röding 4,200 ruda 1,900 ål 1,850 gös 6,920 lake 4,325 och vimma 1,300 kilo.