Martin Ödmar har klarat sin 20:e storfiskart och bara ett långt spinnkast från hemmet i Jonsered simmar de stora laxarna i Säveån.
Martin Olofsson är en välkänd storfiskare från göteborgstrakten. Martin Ödmar är inte lika känd – än. Den rutinerade havsfiskaren från Partille har nyligen hunnit både att fylla 40 år och gifta sig. Då skedde förvandlingen från Olofsson till Ödmar. Han har ett för fiske bra skiftjobb på Volvo som gör honom helt ledig var tredje vecka. Men är man gift och har två barn så blir det förstås inte enbart fiske. Med litet planering så kan det ändå bli en hel del fiskedagar. Ofta från den egna båten, antingen i havet eller i de närbelägna sjöarna Sävelången och Aspen.
Från början fiskade han allt möjligt men på senare år har han känt sig inspirerad att söka nya arter och då inte bara sådana som ger storfiskregistreringar. För tillfället är han uppe i hela 67 olika fiskslag, stora som små. När det gäller storfiskregistreringar så har han nu klarat sin 20:e art och tar därmed det eftersträvade klivet in i Storfiskregistreringens Hall of Fame.
Det hela började för drygt 20 år sedan. Då var han medlem i SK Aspen och satte klubbrekord på både lake och ål. Stora lakar fiskade han och kompisarna från isen i sjön Sävelången och vid sjön Mjörn kom en rejäl ål-dubblé en sommarnatt. Den slutade med en veritabel brottningsmatch mot en ål på över två kilo i sluttningen ned mot sjön. Martin vann. I Sävelången har han ett tuffare fiskeminne som slutade i nederlag. En gädda som måste ha vägt över 15 kilo lyckades han pressa in på en enkelkrok ända till båten men där släppte den. En storfiskart som än idag står kvar på hans önskelista. Han har inte brytt sig så mycket om vitfiskmetets ädla konst, men inser att ska han komma vidare bland sötvattensarterna så får han nog lära sig det också. I sommar ska det i stället bli ett försök med flugspö i Härjedalsfjällen efter stor harr.
Hans allra närmaste vatten är ju den laxförande Säveån. Där har han tidigare nött en del men fått nöja sig med laxar strax under storfiskgränsen 14 kilo. Men nu känns det som att det kan vara lagom att fresta dem igen. Förr hade släkten en sommarstuga vid Onsala. Där blev det förstås fiske i havet och där klarade han upp sina första havsfiskar för registrering: makrillar. 1994 hittade han stora skrubbskäddor över ett kilo i ett sund i Göteborgs skärgård. Men det spred sig som en löpeld och snart var den platsen helt utfiskad av andra glada fiskare. Numera är det dock ett periodvis fredat område så kanske kommer de stora skrubborna tillbaka?
Med egen båt hittade han i slutet av 90-talet ett riktigt bra område för havskatt. Några kullar på botten utanför Måseskär. Han minns särskilt en tur som blev rena ”utklassningen” mot de tre övriga som fiskade i båten. Hans största havskatt i en lång serie vägde då 5,430 kilo. Överraskningar kan dyka upp i havet och vid plattfiskmete i samma område år 2000 kom plötsligt en blågylta på hela 0,724 kilo och nappade. Knot är ”fräcka fiskar” och när en tillräckligt stor sådan nappade år 2005 insåg han att en guldnål för tio arter skulle kunna nås. Turerna blev nu allt oftare inriktade på att fånga nya arter. En utflykt ned till Hallandskusten i förhoppning att klara upp någon havsabborre lyckades fint. Det blev 10-12 stycken och en klarade storfiskgränsen ett kilo.
2006 blev ett fint år. Väst Måseskär på 70 meter hade han hittat en punkt som nu har givit mindre kungsfisk över halvkilot tre år i rad. Där i området blev det också ett storfiske på torsk med många fiskar över 10 kilo. På nationaldagen släppte han ned en Svenskepilk och fick tungt svar direkt. En 133 cm lång sommartorsk på hela 23,250 kilo i Bohuslän är han nästan ensam om. Det tycker han var den riktiga ”drömfångsten” i hans samling. Andra storfiskare hade svårt att tro att den fisken inte var fångad vid något vrak men så var det alltså inte. Den tog ute vid några bergknallar. Så den hade trålarna faktiskt missat. Med torsken var också guldnålen avklarad. Fjärsing ska ju vara gott trots de farliga gifttaggarna. Martin fick så många ute vid Måseskär att det blev 15 kilo att rensa! En orkade över storfiskvikten fyra hekto. Vid rensningen stack han sig tre gånger men blev konstigt nog inte särskilt sjuk. Pigghaj har han fångat stora exemplar av flera gånger och han tycker att det borde räcka med de regler som nu gäller: en fisk per man och dag får föras iland och alla över en meter måste släppas åter i havet. Vi får se om det kommer ett totalt fiskeförbud eller inte.
En art som får anses icke hotad är gråsej. Trots det storfiskregistreras det sällan exemplar över sex kilo. Men vid Pater Noster Cup 2007 drogs det många stora exemplar och Martin fick en på fina 7,630 kilo. Pilk med upphängarjiggar framför är ett bra sejbete. Glöm bara inte riktigt stark lina till upphängarna. Annars kan linan brista! 2008 överraskades han av näbbgäddor utanför Måseskär. Snabbt tacklade han om och fick många rejäla fiskar och en nådde över storfiskvikten 8 hekto. Sedan stack han emellan med litet fiske i en liten insjö hemmavid.
Där har det huggit fina abborrar förr över kilot men att där skulle gå en så stor som 1,610 blev en glad överraskning för Martin. 2009 blev det bara en ny havsfisk. En liten kulle visade sig på ekolodet utanför Måseskär. Martin stannade till och firade ned sitt tackel. Det gav storfiskreg på en lustig rötsimpa. Ett nattfiske med nors på kroken hemma i Aspen blev ett riktigt kalasfiske. 12 gäddor och 4 gösar plus flera missade napp. En sedan många år efterlängtad storgös tyngde nu vågen till 6,150 kilo. Den senaste vintern blev så hård att isen faktiskt frös också i Göteborgs skärgård. Många vågade sig ut och det fångades många stora sillar från isen. Martin lyckades också och fick två över nya storfiskgränsen 350 gram. Med sin vanliga abborrfiskeborr på 115 mm letade han också efter de småvuxna paddtorskarna ute på Gullmarsfjordens is. Det blev det bara någon enda men istället hittade han stora mängder berggylta. Och faktiskt så kunde han dra en extra fin på nästan 1,5 kilo som en kork genom hålet! Nu hägrade verkligen den 20:e storfiskarten och lagerkransnålen. Det fick bli en stenhård satsning efter kolja nere i Öresund. Första trailerturen dit ned gav nio koljor men ingen större än sex hekto. Nästa tur gav ingen alls. Tredje gången gillt? Fem mindre koljor anmälde sig men när kvällen kom sa Martin till sig själv : att det ska vara så svårt att få ett kolja-reg”. Precis då högg det en stor kolja som vägde långt över kilosstrecket och därmed tog Martin steget in i Hall of Fame. Nu tar han det litet lugnare men snart är han nog igång igen med siktet inställt på 30 arter. ”Multe-Patrik” har lovat att ta med honom på spännande multemete i sommar och sedan kan man ju alltid ge sig på Vänertrolling och annat skojigt fiske som finns kvar att upptäcka.
Här följer Martins fina rad av 20 arter som gav lagerkransad guldnål med numret 26:
lake 4,308 kilo ål 2,085 makrill 1,215 skrubbskädda 1,016 havskatt 5,430 blågylta 0,724 knot 0,410 havsabborre 1,105 mindre kungsfisk 0,515 torsk 23,250 fjärsing 0,405 pigghaj 5,540 gråsej 7,630 näbbgädda 0,815 abborre 1,610 rötsimpa 0,440 gös 6,150 sill 0,352 berggylta 1,492 och kolja 1,246 kilo.