Köp fiskekort ONLINE
Guideline
Dogger
Besök Sportfiskarnas webbshop
Söder Sportfiske
Forshaga Camping
Huntyard & Berras
Sportfiskewebben



     Håkan 2009-11-27 13:27
Storfiskbloggen

 

Ingen kan väl påstå att det är lätt att jobba ihop 20 arter över storfiskgräns, men det blir däremot allt fler som klarar det.
Vissa använder sig av en specifik målsättning. Ta exempelvis Uddevallabon Peter Nilsson. Alla hans fiskar på 20-listan är från havet. I några fall har gångtiderna varit långa, men han har hela tiden utgått från sin hemmabas i artjakten. Nu får han en välförtjänt lagerkransnål i guldfärg. 

Han blev Nummer 51 − Peter Nilsson, från Uddevalla. Alla hans 20 arter i serien, som startade redan 1995, är havsfiskarter. Han har lurat alla dessa med utgångspunkt Uddevalla, med omnejd. En knot blev den tjugonde arten för den saltstänkte Peter. Men hur började det?

 

− Fiskeintresset har varit med mig så långt jag kan minnas. Som liten fiskade jag med handlina och blåmussla på kroken i träekan ute på Åbyfjorden. Här drog vi torsk och rödspätta. Det har alltid funnits någon båt i familjen och senare har jag ju haft många egna båtar ,så det ligger så att säga i blodet.

Den första fisken Peter anmälde var en gråsej på 6,5 kilo. Året var 1995. 

Vi riktade fisket efter framförallt storvuxna arter i havet − och då var det nästan alltid matfisk i tankarna, där vi tuffade fram i fem-sex knop i min träjulle Donna, i området mellan Måseskär och Hållö. Jag är väldigt tacksam för alla tips och råd från Björn Svedberg, när det tyngre havsfisket tog fart för mig. Jag var även tidigt ute på Brattenområdet, dit det blivit många turer. 

Det aktiva artsamlandet satte Peter igång med först 2004, när han fiskade ganska idogt tillsammans med Mattias Liewendahl i deras egenbyggda Stigfjord 28-Haddock.

Guldnålen jag fick kröntes av en bleka − en art jag verkligen ville ta en stor av. Det tog många år innan en tillräckligt stor passerade relingen.

 Peter fortsätter:

− Att jag har fått mina storfiskar på hemmaplan eller i alla fall från egen båt under långturer har väl fallit sig naturligt då man har haft båten stationerad i Lysekil och aldrig trailat till andra vatten. När det började närma sig 20-nålen nu i vår så var det med ny båt, nu en trailerbåt - en Rival 560, som jag också delar med Mattias.
På en av de första turerna vid vattnen runt Måseskär var vi ute efter en art jag gärna ville kröna 20-nålen med: knoten, som jag haft märkligt svårt att få en tillräckligt stor av. Trots många försök under de senaste 15 åren och många hundratals knotar har det inte velat sig. När det nu släppte så var det med besked! Av sju fångade knotar var tre över storfiskvikt, dessutom på olika ställen …

En annan art som varit knepig, trots en bra bit över tusen fångade är sandskäddan. Men, som tur är trivs som Peter med ”pillemetet” oavsett resultatet. 

Nu återstår att se vilka arter och vatten som hägrar härnäst för Peter Nilsson. Guldnålen och plats 51 i Hall Of Fame är hans och ett stort grattis kommer härmed från Sportfiskarna.

Peters lista över de 20 arterna kan du se här.

 

 

Rekorden ramlar in. Fyra nya under sommaren, till exempel. 


Efter den här heta sommaren kunde man väl ana att det skulle komma upp en del nya rekordfiskar - inte minst från Skagerraks djup. Så blev det. En helt ny sportfiskeart i form av fjällbrosme, en magnifik ruda, en blåkäft (förstås!) och en glyskolja.



Skoj och intressant. Läs hela artikeln och pressreleasen här. 

 

Robert Pederson, hemmahörande i Vänersborg, tillhör en av de mest frekvent återkommande storfiskanmälarna. Han fiskar det mesta som går att fiska och belönas också för sin kunskap och enträgna satsning. 

40-artersmannen Robert Pederson med en fin vitrocka.


Nyligen skickade han in protokoll för guldnålar nummer tio, elva och tolv. Men inte nog med det. När han metade upp en tjockläppad multe på 3,57 kilo var det också hans 40:e storfiskart. Med det är han den åttonde genom svensk historia som klarar den gränsen. Han ger också uppskattande kommentarer om Storfiskregistret. Läs intervjun med en av våra just nu mest framgångsrika artjägare i landet. 

Bara under 2014 har du tagit åtta nya arter i din artjakt, Robert. Har du haft planen att fånga 40 arter länge? 

På sätt och vis. Storfiskregistret är ju en fantastisk skattkista av information om alla möjliga och (nästan) omöjliga fiskarter i svenska vatten, genom flera årtiondens sportfiske. Registret existerar ju enbart tack vare att så många sportfiskare faktiskt bemödar sig med att fylla i anmälan och skicka in fångstuppgifterna! Hade det inte varit för möjligheten att fånga en ny storfiskart så hade jag exempelvis inte fiskat efter stäm så mycket som jag trots allt gjort − jag menar, en fisk som sällan passerar 200-framsstrecket! Fast, jag tycker att även det fisket har sin charm! Artsamlandet har gjort det lockande och spännande att bredda mitt fiske, helt enkelt. I stort sett finns det ju spännande fiskarter att fiska efter året runt, vilket kort och gott är jättekul för en fisketok som jag är.

Men, hur mycket tid lägger du ner egentligen?

I fiskepass räknat (korta kvällspass, såväl som dagslånga) så fiskar jag kanske 50-70 pass per år. Mentalt är det dock fiske i huvudet nästan dygnet runt och året om. Det ligger ofta betydligt mer teoritid med analyserande och planering bakom varje fysiska fiskepass. Särskilt vid fiske efter nya arter. 

Favoritfiske brukar utkristallisera sig hos de flesta. Så även hos Robert Pederson och hustru Anneli − också hon driven artjägare:

Vi har fastnat för havsfisket på senare år. Inte minst djuphavsfisket är ju otroligt lockande. Nackdelen med att fiska efter så många olika arter är att det behövs mycket olika utrustningar. Den som är rädd för att bli prylgalen ska inte ge sig in i det artsamlande specimenfisket, konstaterar Robert, med ett stänk av humor.

Som alla andra inser han att dagens teknik ofta är viktig, men han kan också sakna känslan från det enkla fisket, som när han som ung metade bäcköring i Härjedalen med metspö och en burk med egenplockad mask, rullbly och några extra krokar. 

Allt rymdes i en grön axelväska tillsammans med den obligatoriska morakniven och djungeloljan. Ibland tänker jag också tillbaka på de åren vi hade en roddbåt i hemmasjön, då vi "trollade" med ett spö i handen i jakten på abborre och  gädda. Med åren och efter åtskilliga bottennapp lärde man sig via landmärken var fisken stod och var farliga stockar och stenar som slukade blänken fanns. När sedan de första ekoloden kom (som skrev ut signalerna på ett rullande papper) tyckte man det verkade svårbegripligt och onödigt. Idag skulle jag känna mig naken på sjön utan ett avancerat ekolod och gps. Vid trolling använder vi gärna många spön för att optimera fångstchanserna! Även om vi fångar fler och större fiskar idag än då under ungdomsåren så är frågan om man ändå inte var lyckligare då? Jag har nog kommit till någon slags brytpunkt i fisket − på ena sidan lockar prylmanin och jakten på att optimera alla möjliga parametrar och moderna hjälpmedel in i minsta detalj för ökad fångstchans av nya storfiskarter; på den motsatta sidan lockar det att släppa "jakten på storfiskar" och i nostalgins fotspår bara greppa ett fiskespö och draglåda och sätta mig på bryggan eller i båten med en termos kaffe, och se vad som nappar. Jag lockas mer och mer av det okomplicerade enkla fisket som kräver mindre prylar.

Det går inte alltid så lätt, som det kan verka när man läser artprotokollet. Vilken fisk har gäckat dig mest genom åren?

− Vimman är en art som det tog tiotalet år att få en över storfiskgränsen. Tidigare var gränsen 1,1 kilo och jag fick ett antal fiskar upp till 1 080 gram under de åren. Sedan blev det inget vimmafiske på några år och när jag sedan återupptog jakten på den fisken hade storfiskregistreringsvikten sänkts till kilot jämnt, men de följande åren kom jag återigen bara nästan upp till den nya registreringsvikten med toppar på 970 och 980 gram. I våras bestämde jag mig för att återigen försöka några dagar på vimmorna i Dalälven i Älvkarleby, och det blev väl en slags ketchupeffekt med fyra landade fiskar över ett kilo på tre dagars fiske, med en fin toppfisk på 1 110 gram! Den fisken blev jag väldigt glad för kan jag lova! 
I övrigt så är det nog likadant för mig som för många andra att man har varit väldigt nära storfiskregistreringsvikten på flertalet arter som man ännu inte registrerat, men det är ju då envisheten och tålamodet förhoppningsvis kan hjälpa till i slutänden. Och storfiskregistreringsvikten ska ju spegla en gräns för vad som i svenska vatten motsvarar en riktigt stor individ av just den arten, och är den vikten satt rätt så är det förstås inte lätt att fånga en så stor fisk.

Så sant, som det är sagt. 

Den gäckande vimman gav sig till slut till känna för Robert Pederson.

Räkna med att Robert Pederson jagar vidare mot 50 arter:

Ja, jag fortsätter fiska efter både nya och "gamla" arter, främst i salta miljöer men en del sötvattensfiske blir det naturligtvis också

Vilken egenskap är viktigast att ha som artjägare på din nivå? Varför?

− För att lyckas fånga många stora fiskarter krävs nog en stor gnutta tålamod och envishet, de båda egenskaperna går liksom hand-i-hand. Att man har många duktiga fiskekompisar och vänner är också en god hjälp på vägen. Storfiskregistret är en fantastisk källa att ösa kunskap ur om var/när/hur man kan fånga olika fiskarter. Registrerandet i sig är ju ingen tävling utan bara en rolig sporre i jakten på nya arter. Vill man tävla finns det olika specimentävlingar man kan delta i − i både sött och salt vatten. Jag hoppas var och en fiskar för sin egen skull, på sitt eget sätt, och blir glad och lycklig av det. 

Nu är den gröna lagerkransade nålen för 40 arter din Robert! Starkt jobbat och stort grattis!

 

Robert Pedersons lista över 40 arter hittar du här.

 

 

Termometern och kalendern säger oss att det är sommar. Högsommaren innebär inte att det slutar rasa in fantastiska fångster. Ett par potentiella svenska rekord ligger bland annat och inväntar behandling. Det fångas anmärkningsvärda fiskar i både sött och salt vatten.

Men det är också en tid då många försöker få sig lite ledighet. Storfiskregistreraren är inget undantag. Enkelt uttryckt: jag granskar fortfarande storfiskar i sommarhettan - om än med något glesare intervall. Men vissa ärenden tar lite längre tid och telefonen och e-posten är inte bemannade dygnet om, eller varje dag.

Tills allt återgått till det mer normala önskar jag en skön fiskesommar och tipsar om at både fiska och att hålla koll i listorna, där det dyker upp nya, spektakulära fångster mest hela tiden. 

 

Rekordskörden förra året verkar hålla i sig även 2014. Vi har nu nya rekord på tunga, karp, sik och braxen. Den sistnämnda vårt första delade rekord. 
Fredrik Nilsson med rekordet på tunga (1 250 gram) - en av fyra nya rekordfidkar i listan. 

Karp, braxen, sik och tunga
En fin kvartett storfiskar har just godkänts som nya svenska rekord. En gös över gällande rekordvikt underkändes eftersom vägning och avsaknad av vittnen gjorde att rekordet inte kunde godkännas. Tråkigt på en sådan gigantisk fisk, men fångstmannen valde att sätta tillbaka fisken så snart han kunde framför att skaffa sig själv ett rekord. 
Karpen Rebecka i Tegelbruksdammen fortsätter växa och har nu klockat in på ny rekordvikt om hela 26,2 kilo. Mats Hansen heter den lycklige rekordhållaren.
En sik av gigantiska mått blev det för Jonatan Johansson i Västra Silen. 6,2 kilo vägde den extremt trinda fisken. 

Tungametet har revolutionerats sedan smygfisket under kvällstid tog fart, så frågan är hur länge Fredik Nilsson får behålla sitt nya rekord på bilden ovan. 
Delat rekord är en ny företeelse. Men så blev det när braxenrekordet tangerades. Och för den som tänker att det rör sig om samma fisk, så blir det till att tänka om. Det tidigare rekordet togs i Bysjön av Martin Roth. Den nya som delar förstaplatsen är en braxenbjässe från Rögle dammar, boiliemetad av Alexander Lindén.


Läs mer om rekorden i vår pressrelease här!

Missa inte heller att följa Sportfiskarna på Facebook, där nyheter och updateringar sker med täta mellanrum.

 

Ena dagen vårvärme á la sommarhetta, nästa dag snöyra. Det är vår. Härligt. Det rasar in piggvarar, abborrar, färnor, braxnar, mindre kungsfiskar och allt möjligt kul i registret. Många är noggranna med att fylla i uppgifterna korrekt, vilket jag tackar för. 

Du som anmälde din fisk senast den 30 april har snart en nål att invänta. Nästa utskick kommer lite längre fram. 

Ibland blir det knepigt i storfiskarnas värld. För dig som fiskat asp i Nossan under de senaste säsongerna har det varit lite snurrigt. Länsstyrelsen har hävdat att det är förbudstid från 1 april (likaså har regionen och vissa andra instanser haft samma uppgifter). Men de fiskvårdansvariga har förlängt förbudstiden, så att den startar 1 mars - vilket alltså är vad som gäller. Hjälp gärna till att sprida den typen av viktig information, om du hittar något liknande fall.

Fler fiskerapporter är att vänta, så jag bänkar mig framför skärmen en stund till, innan jag själv får en lucka att greppa spöt. 

Skön fiskevår!

 

 

Våren är kommen. Anmäl dina storfiskar, men kom ihåg att fylla i din anmälan korrekt, är du snäll.


Henrik Eriksson från Vallda med en fin vårfisk - en färna som frilinemetades i härligt väder.


Allt fler tecken visar att våren är kommen. Inte minst kan man se att det börjar fylla på med anmälningar till Storfiskregistret. Det är typiska vårfiskar som gäddor och abborrar, idar och färnor, braxnar och piggvarar. Speciellt de senare är flitigt representerade numer. Däremot verkar faktiskt årets idsäsong ha varit ganska dålig, av anmälningarna att döma. Hur det blir med aspen är en annan spännande sak.
Det ryktas också om än den ena, än den andra storfisken, något eventuellt rekord och lite annat. Kom bara ihåg att du måste anmäla din fisk senast en månad efter fångsten - för att anmälan ska vara giltig!
Inom kort kommer vi förmodligen se den stora anstormningen av sutare, björknor och vimmor (om de nu är på rätt humör i år). Havsfisket brukar också dåna igång ordentligt i takt med solens alltmer värmande strålar. Kort sagt: Storfiskåret är i gång med besked.

Tänk bara på att du är noggranna när du fyller i din anmälan. Många missar att skriva i fångtsplats, enligt reglerna. Många har också dessvärre den lilla ovanan att särskriva namn på plats, så att exenpelvis Hossmån blir "Hossmo ån" eller Koljöfjorden blir "Koljö fjorden". Ajabaja! :-)
Där fick vi en liten språklektion på köpet också.

Kontrollera gärna en extra gång att du fått med bilden/bilderna - annars blir det ingen granskning. 

Ha en fin fiskevår - för än är den inte slut. Tvärtom. 
 

 

En sökning i Storfiskregistret ger vid handen att han har 280 registrerade storfiskar. Kanske saknas någon. De är fördelade på 60 olika arter. Dessutom visar siffrorna bara en del av sanningen. Leif Krause har varit en portalfigur i svenskt sportfiske under många år nu. Och under 2013 nådde han också den infernaliskt svåra gränsen: 60 registrerade storfiskarter. 


Stort grattis till dina 60 arter. Du var på vippen att bli först, Men Ola Esbjörnsson hann före. Hur känns det nu?

Det är bara roligt. Jag kan inte mäta mig med Ola. Han kom välförtjänt först (igen!). Det var snarare ganska otippat att det bara skulle skilja två veckor. Jag var i och för sig före honom till 56 och 57 arter, men jag har familj, barn och hela köret − så det går inte att fiska som jag gjorde förr. Framför allt var det kul att komma till 60 innan jag blev tvåbarnspappa i februari. Nu kan jag lägga artjakten lite på hyllan med ro i kroppen – och fisket lär trappas ner ytterligare av förklarliga skäl, berättar Leif.

För de flesta ändras inställningen till fisket och den idoga artjakten med åren. Personligheten förändras och livssituationen gör att många storfiskare får nya förhållningssätt. Hur är det för dig, Leif? Har din syn på fisket ändrats?

− Jag befinner mig i en fas av livet där allt inte handlar om fiske längre. I alla fall inte på det sättet som det kanske gjorde för tio år sedan. Möjligheterna att plöja ner galet mycket tid på diverse satsningar finns inte idag, och dessutom kanske andra saker i livet ger lite perspektiv på hobbyn. Idag värdesätter jag ett roligt fiske tillsammans med goda fiskekompisar mycket högre än den renodlade jakten på det största exemplaret. Men jag sticker inte under stolen med att dessa utvalda fiskepass med goda vänner fortfarande ska ge chans till en kul fångst, gärna en stor fisk av något slag.

Betyder det att du ändå kommer att fortsätta jaga storfiskar av alla de slag?

Jag vill gärna lägga mina begränsade antal fiskepass på de allra roligaste fiskena. Det behöver inte exkludera nya arter, men jag kommer sannolikt mest fiska efter diverse gamla favoriter. 

Ok. Du har fångat så många storfiskar att man egentligen bara gapar när man ögnar igenom listan. Vilken fisk skulle du vilja fånga i Sverige under 2014 - om du fick välja en enda superfisk?

− Om jag helt orealistiskt drömmer mig bort så skulle nog en gädda över 20 kilo eller en lax över 30 ge en sjuhelvetes adrenalinkick och ett fantastiskt minne för resten av livet! Men som sagt, det kommer inte att hända, även om båda fiskarna simmar i svenska vatten.


Leif med en sandskädda på 460 gram, fångad i november 2013 - i skrivande stund hans senaste storfisk

Vilken fisk av alla på din digra lista är du lite extra stolt över?

− Jag har några personbästa som är helt ok. Sarven på 1 718, färna 3 420 och abborre 2 875, till exempel. Just att alla tre tillhör mina absoluta metefavoriter, som jag lagt oerhört mycket tid på genom åren, gör nog att jag rankar dem extra högt. Laxen på 19,2 känner jag fortfarande mycket glädje för, även om den inte alls är av samma kaliber som metfiskarna ovan. Men det var en perfekt fisketur tillsammans med min gode vän Jens Nilsson, en minnesvärd upplevelse på många sätt.

Leif har fångat det mesta som går att fånga i Sverige, men det är klart … det finns utmaningar även utanför landets gränser.

− Jo, drömmar bär jag nog fortfarande på i övertalighet. Det finns gott om fiskedrömmar, både i Sverige och utomlands. Om något slår in får framtiden utvisa!

Men än idag älskar jag att smyga längs en grönskande färnaå i maj månad, liksom ett kul flötmete, efter sarven eller rudan. En go’ dag bakom trollingspöna kan bli lika kul, men störst spänning och chans till någon otippad kul fisk har man nog på djuphavsfisket. 

Det finns många saker kvar att upptäcka och njuta av − även för en storfiskare som Leif Krause. Storfiskregistret får några goda ord och lite draghjälp på på vägen också:

− Registret är en fantastisk databas över våra fiskar, en fantastisk källa med information för dagens och morgondagens fiskare. Använd den flitigt och hjälpa gärna till att anmäla alla era fiskar därute, med så kompletta uppgifter som möjligt, så blir det ännu bättre och intressantare.


Sarven är ju en av Leifs favoriter. En Motala ström-fisk på 1 240 är den senaste i raden av hans guldglänsande toppfiskar. 

När jag ber Leif att ta en extra titt i sin egen statistik för att gräva fram lite kuriosa hittar han till slut följande:

under drygt två år − maj 2011-augusti 2013 − blev 31 arter över storfiskvikt.

kalenderåret 2012 blev det 17 olika arter. 

Det måste väl anses som ganska godkänt, eller till och med häpnadsväckande, för en kille som ändå dragit ner på fisket de sista åren?

Grattis till dina 60 arter och för alla storfiskar genom åren. Det lär bli fler för mångsidige och finurlige Leif Krause. Helt säkert!

Här ser du Leif Krauses magiska lista över hans 60 arter (plus annan spännande fakta).

 

 

Lagom till den ljuva metesäsongen kommer här ett tips om ett inspirerande och mycket användbart material om en av våra mest älskade metearter - färnan. 

Foto: Carl-Johan Månsson.

Det är fiskerikonsulenten/fiskeribiologen, tillika färnaspecialisten Carl-Johan Månsson som just slutfört en gedigen skrift om färnan. Det hundrasidiga materialet heter "Färnan - min favoritfisk" och innehåller det mesta du kan tänkas vilja veta om arten. Carl-Johan Månsson har samlat 20 års erfarenhet av fisket efter färnan, samt betydande mängder biologisk och ekologisk information som alla metare kan ha nytta av. 

Ur innehållet: Utrustning, metoder och beten , platsval, när hugger Sveriges största färnor?, håvning och återutsättning, färnor i forskningens tjänst, fiskevård för färna  och tiips för nybörjare - för att nämna några exempel.

Carl-Johan Månsson säger själv så här om skriften:

- Skriften är tänkt att erbjuda inspirerande läsning för nybörjare och specialister och för alla som gillar strömmande vatten. Det är också en omfattande kunskapsöversikt för alla som på olika sätt intresserar sig för strömvattnens biologi. Kort och gott en komplett guide kring färnan. Detta är mitt sätt att hylla färnan!

Månsson säger också att han har planer på att eventuelt starta en landsomfattande klubb kring färnan.  Målsättningen är bland annat att kunna genomföra ett ungdomsläger med inriktning på färna. 

Vill du ha ett tryckt exemplar av skriften så kan du beställa den via carl-johan.mansson@hushallningssallskapet.se

Kostnaden är 200 kr (inkl. frakt och utskick).

 

Under 2013 klättrade välkände havsfiskeesset Magnus Durell upp över gränsen för 30 registrerade arter över storfiskvikt. Vi gratulerar och får en liten intervju med storfiskaren Durell. 



Grattis till dina 30 arter. Var det något du siktat på ett tag? 

− Jag tycker det är riktigt kul att fånga storfiskar, men jag är inte typen som skulle åka iväg och fiska efter något som inte är kul. Jag satsar efter arter som jag gillar att fiska efter, helt enkelt, berättar Magnus. 

Kanske ligger det lite i linje med att faktiskt bli äldre, att få mer erfarenhet − men också distans till det hela. Förr även om fiske är kul och spännande, precis som för något decennium så menar Magnus Durell att det finns en skillnad:

− Förr hade jag mer fokus på stora fiskar, men numer tycker jag att jag blir lika lycklig över en ny art − eller en storväxt fisk av en mindre art, förklarar han. 

Havsfiske är ju Magnus Durells gebit. Det är en diger lista av fina, mestadels salta, arter han kan visa upp. Men det finns alltid utmaningar och planer, för en fiskare med artjakten i blodet. 

− Ja, jag saknar fortfarande ett gäng havsfiskar som jag gärna vill fånga. För havsfisket står mig helt klart närmast, konstaterar han.

Magnus, finns det en risk att fisket idag allt mer handlar om att leka följa John? Du/ni är ju föregångare på många sätt och kända för att frikostigt dela med er av tips om havsfisket, som sedan leder till att allt fler kan fånga nya arter på nya sätt. Hur ser du på det hela? 

− Nej, det är bara kul att hjälpa andra och för oss är det ingen tävling med storfiskregistret. Dessutom får vi mycket hjälp, framför allt av Confidence-killarna, men även av många andra − ingen nämnd ingen glömd.

Det han däremot har svårt för är personer som gärna jagar positioner och områden, men sedan själva talar tyst, eller ”mörkar”, sitt eget fiske i det längsta. Att ta, men inte ge, brukar ju sällan vara något som uppskattas i längden…

En liten översikt av alla fiskar på Durell-listan gör att man förstås undrar lite över vilken som skänker lite extra stolthet åt fångstmannen.

− Skolästen och min första blåkäxa är naturligtvis roliga eftersom de vid fångstögonblicket var de första registrerade exemplaren av sina respektive arter i Sverige. Skolästen är enligt många av mina vänner fortfarande en fisk som borde stå som svenskt rekord, så kanske är den allra roligaste. 

Magnus nämner även pigghajen på 7,85 kilo, som var den största på 25 år när den fångades. En riktig höjdare.

Även en 30-artersman drömmer ibland om nya erövringar i fiskets värld. Magnus Durell skulle gärna pricka av några saker, både i Sverige och utomlands. 

− I Sverige skulle jag vilja fånga en stor kummel på riktat fiske. Det får väl bli en sensommarsatsning i så fall. Utomlands finns det en hel del som lockar. Just nu är jag riktigt sugen på Tanzania, där giant trevally och dogtooth tuna hade varit en höjdare.

För Magnus som gärna ankrar upp sin båt på djupet, en fin dag, blev en magnifik långa på 20,3 kilo den art som gjorde att han blev den sextonde någonsin att nå över 30 arter. Sportfiskarna gratulerar och hoppas förstås få se fler storfiskar på listan, från kunnige Magnus Durell. 

Här kan du se Magnus Durells kompletta lista över de 30 arterna. 
 





augseptember 2014okt
tiontofr
1234567
Sportfiskets dag 2014
891011121314
15161718192021
22232425262728
Norra Älvstrandsfisket
293012345
6789101112



Fiskesnack
FångstDataBanken
Anova
Tranås Energi
Folkspel
Nationalnyckeln



Administratör