Risken för smittspridning med importerade tigerräkor har fått myndigheterna att agera. Jordbruksverket meddelar att det råder förbud mot att använda räkorna som agn och Fiskeriverket kallar in expertgrupp.

Det är inte tillåtet att använda odlade råa jätteräkor som agn vid fiske, som foder eller på annat sätt sprida dem i naturen. Det är sedan länge reglerat i en EU-förordning och beror på risken att det kan sprida smittor. Detta gäller alla produkter från djurriket som inte räknas som livsmedel och hit räknas även matavfall. Detta meddelar Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Det aktuella viruset som leder till WSD, white spot disease, har sitt ursprung i Asien och har därifrån nått USA, Australien, Sydamerika och Afrika. Viruset är ofarligt för människor men orsakar sjukdom hos alla tiofotade kräftdjur som räka, kräfta, hummer och krabba. Sverige och övriga EU-länder är idag fria från sjukdomen.

Fiskeriverket skriver i ett pressmeddelande att man ser allvarligt på hotet och samlar nu en expertgrupp för att få fram åtgärder. Nyligen anslogs dessutom fiskevårdsmedel för WSD-forskning.

Statens Veterinärmedicinska Anstalt, bedömer att WSD sannolikt finns i svenska vatten inom fem år. Konsekvenserna för fisket och den biologiska mångfalden bedöms kunna bli mycket allvarliga.
- Svenska räkor, kräftor, humrar och krabbor bedöms ha extra stor risk för att drabbas av WSD. Viruset trivs bra i kallt vatten och överlever även om det är frysgrader. För att viruset ska oskadliggöras krävs att vattnet värms upp till 60 grader i minst en minut, säger fiskeribiologen Erland Lettevall på Fiskeriverket.

För att åtgärda problemet samlar Fiskeriverket inom kort en expertgrupp. Ambitionen är att få fram lämpliga åtgärder, riktlinjer och förslag i förhållande till gällande lagstiftning.
Expertgruppen kommer parallellt även att diskutera den parasit som nyligen identifierats i svenska blåmusslor och hotet från den främmande arten amerikansk hummer, med de smittsamma sjukdomar den kan bära med sig.
- Förebyggande åtgärder nästan alltid är billigast och effektivast. Det är ofta mycket svårt att komma till bukt med en smitta som dessutom slår brett på många olika arter, i många olika miljöer och med negativa effekter på den biologiska mångfalden. Kräftpestens introduktion till Sverige är en viktig erfarenhet i sammanhanget, säger Erland Lettevall.

Även andra organismer kan överföra smitta utan att själv blir sjuka. Kända smittobärare är musslor, borstmaskar, små kräftdjur (copepoder och isopoder), hjuldjur (rotatorier) och fluglarver som tillhör familjen vattenflugor.
- Se även upp med att agna med dessa organismer, säger Erland Lettevall.