När sensommaren kommer till värmland brukar de stora abborrarna börja röra på sig ordentligt. Det är under denna tid då solen värmer härligt på eftermiddagarna som de randiga riddarna tar varje chans de får att äta upp sig inför hösten. Vid denna tid är en liten betesfisk ofta rätt melodi…
Denna varma sensommardag bestämde jag och två kompisar att vi skulle gå och meta upp lite betesfisk för att meta efter stor abborre. Betesfiskarna nappade dåligt, men efter en stund hade vi metat upp tillräckligt för att börja fiska.
När vi kastat ut våra flötmeten och bottenmeten stod solen fortfarande ganska högt. Så vi sate oss ner för att invänta solens påbörjade nedgång.
Det dröjer dock inte länge innan det drar iväg på mitt bottenmete… Jag krokar snabbt och känner direkt att det är en liten fisk. En liten gädda kommer snart glidande in till land och jag krokar snabbt av den i vattnet. På med en ny löja som snart landar i vattnet ca: 25 meter ut.
Jag sätter mig ner igen och känner den starka solen värma ordentligt. Under den närmsta timmen lyser fisken med sin frånvaro och vi hoppas på att borrarna ska börja hugga. Snart drar det iväg på mitt spö igen och jag krokar snabbt. Denna fisk känns lite större och går i sidled… Men plötsligt lissnar krokfästet och fisken är borta. Min enda tanke var gädda och jag är inte allt för missnöjd.
Ut med tacklet på samma ställe. Kompisarnas flöten rör sig inte speciellt mycket och förblir till stor del stilla. Ganska sent på eftermiddan säger min kompis Andreas att nu borde det hugga. Cirka 5 sekunder senare drar det otroligt nog iväg på mitt spö. Jag kan knappt tro det men gör snabbt mothugg. Fisken svarar med några härliga huvudskakningar och jag känner att första abborren är pågång. En stund senare ser jag en randig fisk med blodröda fenor komma glidande in mot land. Kroken sitter fint i läppen och jag ser att det är en stor fisk. Anton står för en fin håvning och fisken är säkrad. Vi mäter den till 44,5 centimeter och jag hoppas på att vikten ska landa på över kilot… Vågen viar 1,1 kilo och nytt abborr PB är ett faktum!
Jag och storabborren njuter av sommarsolen!
Efter denna fina fisk händer det inte så mycket mer under kvällen… Bottenmetet visar inget mer tecken på hugg och flötena stannar över ytan.
Trotts ett ganska magert resultat kan jag nöjd gå hem med ett nytt PB i bagaget.
Abborrfiskehälsningar / Gustav ”Gurra” Ljung