Rubriken säger ganska mycket då den beskriver en stor del av de två senaste fiskedagarna i Forshagaforsen.
Lite irriterad över att första bussen går sent på söndagar satt jag ännu en gång på väg till Forshaga tillsammans med Anton.
Framme vid älven ”slängde” vi oss i båten för att komma ut så fort som möjligt.
Vi börjar direkt med att fiska efter Lax och Öring då vi var inspirerade av lördagens fiske.
Efter några dagar i samma båt börjar årtagen skära riktigt fint genom strömvirvlarna och efter endast 40 minuter slukar en glupsk öring Antons tubfluga. Vi förstår snart att det är en ganska liten öring som fajtar bra för sin storlek. Men då fisken närmar sig båten säger jag exalterat till Anton… Den har fettfena! Svaret blir ett förvånat, ”skojar du eller”? Men då fångstmannen snart beskådar den underbara lilla fenan bredvid stjärtfenan utbrister han i ett litet ”halleluja”.
Jag landar snart den välformade lilla skapelsen som uppskattas till 2.5 kilo innan hon får friheten åter.
Antons första öring för säsongen.
Resten av dagen flyter på i takt med strömmen, men dessvärre lyckas vi inte landa några fler fiskar denna dag trotts ytterligare 2 hugg.
”Vi ses imorn igen”. Var det sista jag sa då jag sakta vandrade bort från Forshagaforsen.
Måndag morgon blev en mycket tidig sådan då vi hade ställt in siktet på en buss som går strax efter 6. Trotts den tidiga morgonen satt både jag och Anton ganska upprätt i bussätena.
Även om vi var lite trötta på bussen så försvann tröttheten snabbt när vi kom fram till fiskevattnet. Alla grejer packades i båten och snart var vi ute på älven ännu en gång.
Snabbt rodde jag till ett ganska stort bakvatten där vi vet att det står stor gädda. Efter några kast anlände vår klasskompis Martin som skulle fiska från en av sportfiskecentrets båtar.
Jag föreslog att vi skulle byta plats och både Anton och Martin instämde. Vid nästa plats fick jag snabbt en liten gädda på jerkbait innan Martin krokade en lite större fisk. Han fajtade in den starka gäddan till båten ganska snabbt och kunde därefter handlanda den.
Martin med en fin gädda tagen på gummibete.
Gäddfisket fortsatte en stund men utan utdelning. Så vi bestämde oss för att börja fiska Öring och Lax.
Fisket började bra då jag efter ett kraftigt årtag av Anton och ett hårt hugg som följd kunde kroka en fisk. Jag fick uppleva en ganska kort rusning följt av ett slag i ytan, därefter kunde jag ganska snabbt pumpa in öringen mot båten. Men några meter från båten började han gå runt och tjura och jag kunde inte få in en centimeter lina. Tillslut gav han dock upp och efter en säker landning av Anton kunde jag röra vid min första odlade Öring.
Trotts att den var odlad kunde jag inte hålla tillbaka ett stort leende. Dagen hade börjat bra och vädret kunde man inte klaga på.
Min första Gullspångsöring.
Fisket fortsatte och vi fiskade effektivt av de hetaste sträckorna. Efter någon timma utan hugg small det helt plötsligt utan förvarning på mitt spö. Krokningen satt och den första rusningen var riktigt tung. Jag kände snabbt att det handlade om en större fisk än den förra och det var ganska nervkittlande då jag sakta började fajta in fisken. Snällt som en hund följde han med in mot båten då han plötsligt gick rakt ner mot bottnen. Utan att ha sett fisken undrade jag hur stor den var.
Tyngden i linan var påtaglig då fisken gick tungt mot botten och utan förvarning tog det tvärstopp. ”Inte fast i stock”, tänkte jag då tyngden var massiv. Jag la på lite extra press och kände hur tyngden gav med sig, när plötsligt… spöt rätade sig och fisken var borta.
Besvikelsen var total och jag kände mig helt tom då jag sakta satte mig ner för att hämta andan.
Anton försökte muntra upp mig med positiva kommentarer men inget kunde ta bort tomheten jag kände.
Jag var drabbad av Öringfrossa!
Resten av dagen innehöll en 5 kilos gädda och en mindre gädda fångade av Martin.
Nu till helgen blir det nya tag och då ska drömöringen upp!
Skitfiskehälsningar / Gustav ”Gurra” Ljung