Besök Sportfiskarnas webbshop
Sundbybergs Sportfiske
Köp fiskekort ONLINE
             



     Gustav Ljung 2009-11-26 17:46
Ungdomsbloggen

 





Ett par dagar med stilla nätter och ledig båt har givit mig och Marcus möjlighet att sticka ut på nattfiske.
Och givetvis tar vi de möjligheter vi får!

Vattnet låg stilla inne i fjorden då jag och Marcus satte oss i båten och styrde mot en plats med lite udda arter jag inte haft på kroken innan...
Denna plats vi snart anländer till är ganska speciell med sina drastiska djupskillnader och bottenförhållanden. Beroende på djup och vilken sorts botten man väljer att fiska på kan man rikta sitt fiske efter olika arter.
Vi började med riktat fiske efter "Uer" som den heter på norska.( Svenska namnet är kungsfisk). Denna speciella art stod högt upp på min önskelista och Marcus hade nästa utlovat fångst... Men vi hade svårt att hitta de riktiga "Uer-kanterna" och vi gav upp fisket efter denna art ganska snabbt. Jag ville fiska lite grundare och la båten över stenbotten på 60 meters djup.
I första nedsläppet krokar Marcus fisk direkt. Upp kommer något litet rött och det visar sig vara en mindre kungsfisk. Även denna art var varmt välkommen och jag släppte nu ner till botten. Snabbt krokade även jag en liten röd filur och en ny art var ett faktum. Vi fortsatte att drifta på 60-80 meter och de små röda fiskarna kastade sig över våra beten! Utöver dessa fick vi även, Torsk, Kolja, Vitling och Lubb där min fina Vitling på 1,5 kilo måste räknas som den klart bästa fångsten! 
Vid hemfärd hade vi nog landat runt 45 mindre kungsfiskar där Marcus fisk på fina 540 gram toppar. Kul!

Nästa natt var det dags igen. Vi hade tillgång till båt så vi begav oss ut i det fina vädret!
Samma plats och samma tid var det som gällde…
Vi la oss på samma plats som igår och skulle fiska lite mer efter ”de små röda” då jag inte var speciellt nöjd med mitt största exemplar från igår. Huggen kom direkt och efter några drifter hade jag landat 2 fiskar på 450 gram och var ganska nöjd.
Nästa drift hade strömmen vänt och vi drev ut över 120 meters djup. Jag frågade om vi skulle veva upp men Marcus ville fiska vidare en stund. Detta visade sig vara ett klokt beslut då han snart krokade fisk. Upp emot ytan kom något rött och det var klart större än de tidigare ”småpluttarna” vi fångat… Det var en Uer dubblé med två fiskar strax över kilot! Av detta blev jag lite extra koncentrerad och på 140 meters djup krokade jag något som kändes annorlunda. ”En Uer” tänkte jag, och mycket riktigt kom det upp en Uer till ytan. Ännu en ny art!
I nästa drift fångar jag en Uer på 1,25 kilo och jag är nöjd då Marcus säger att dem inte blir mycket större än så på detta ställe.
"Visst är dem vackra..." 
I sista driften får Marcus 2 ”Urar” till och vi kan efter det nöjda styra kursen mot campen.
 
Fler bilder kommer…
 
 
Skitfiskehälsningar / Gustav ”Gurra” Ljung     
  

 



Tyvärr måste jag medela att det är just denna titel som har speglat den senaste veckan här i nordnorge...
Hårda vindar upp emot 20 sekundmeter har begränsat gästernas valmöjligheter till endast fiske i fjorden. Detta fisket har inte varit speciellt givande så jag har inte kommit mig ut på någon vettig fisketur sedan i söndags, då vi var ute och fiskade efter stor hälleflundra utan någon kontakt...

Men nu ser jag faktisk ett ljus i tunneln med tanke på att kvällens och nästa veckas väderleksrapporter pekar på ganska lite blåst. Dessvärre är alla åtta båtarna uthyrda ikväll, så jag kan inte komma mig ut i båt. 
 Å andra sidan skulle jag ju kunna ro ut i fjorden med den lilla träekan och sattsa på lite artjakt... Om fjorden lägger sig blank ikväll så får det nog bli så.
Här kommer en bild som beskriver den gångna veckan bättre än ord...



Fiskehälsningar / Gustav "Gurra" Ljung

 



Igår hade Marcus fått reda på att makrillen kommit till Kvalöya och att det fångats flera stora makrillar.
Med dessa goda nyheter planerade vi en kort nattur med ganska kort varsel. 
 
Fram mot kvällen la sig vattenytan blank och förhoppningarna om stormakrill steg. Ibland tittade till och med solen fram mellan de små gluggarna det täta molntäcket lämnat öppna.
Vid elva tiden gled vi sakta ut på den lugna fjorden med två haspelspön tacklade för makrillfiske.
De första platserna bjöd endast på småsej och sill. Trotts allt spanande såg vi inga tecken på makrill som jagade. Snart började Marcus muttra att vi inte skulle få någon makrill. Men han hade ett säkert kort kvar…
Framme på nästa plats såg vi några enstaka småsillar hoppa i ytan men dock ganska obesvärat. Vi stod och spanade efter jagande arméer av randiga krigare när ytan plötsligt reste sig. Vattnet började bokstavligen koka och vi kastade snabbt ut mitt i ”koket”. Direkt hugger det flera makrillar och vi får varsin riktigt hård fajt på den lätta utrustningen.
Makrillen fortsätter jaga i ytan med jämna mellanrum och vi hinner med max 2 fajter varje gång innan dem är borta igen.
Efter någon timmas aktivt makrillfiske åker vi snart hemåt nöjda att de första makrillarna har anlänt!
De största makrillarna vägde: 1050 och 1000 gram och utöver dessa fick vi ett antal fiskar på 7-9 hekto!

Makrill på fina 1050 gram!
 
Nu hoppas jag att det blir bra väder inatt, så vi kan komma oss ut på fiske efter lite olika arter.


MVH / Gustav Ljung
 
    

 




Senaste fiskpasset här i nordnorge spenderades på jak efter storsej... Men jakten blev kortvarig då jag och Marcus i första driften krokade flera stora sejar!

Eftersom vädret var lite hårdare än väntat så tog jag och Marcus beslutet att fiska efter storsej istället för hälleflundra. 
Vi åkte till samma ställe där vi fiskat föregående tur och det började bra...

På väg ut!

När vi kom till platsen såg vi ett gigantisk måsdyk som vi satte kurs mot. Framme vid måsarna släppte vi ner direkt och jag han inte ner till mer än 20-30 meter under båten innan jag fick slackhugg. Jag krokade och kände den massiva tyngden av 2 ganska stora sejar.
Några sekunder senare krokade även Marcus ett par fiskar och dubbeldrill var ett faktum. 
Huggperioden som följde under några timmars tid kommer jag sent glömma... Slackhugg i varje nedsläpp och vi krokade ofta 2 storsejar var. 
Efter ca: 2 timmar hade vi redan landat lätt över 100 sejar i vikterna 4-8 kilo och med min toppfisk på riktigt fina 11,3 kilo! 

Jag med min riktigt fina storsej, och ett nytt fint PB!

Fisket fortsatte i detta tempot i någon timma till innan huggrushen avtog. 
Dessvärre för mina armer hittade Marcus ett nytt stimm snart och det var bara att släppa ner igen. Iblan fick jag plocka fram haspelspöt och lirka lite för att bespara armarna den hårda belastningen med havsfiskespöt. 
Även på haspelgrejerna högg det ordentligt och vi fick några riktigt roliga fajter med flera långa rusningar. Marcus fick bland annat en 8 kilos sej på mitt 10-30 grams haspelspö! 

Snart var vi nöjda med storsejfisket efter att ha landat uppemot 200 sejar och återutsatt samtliga. 


Storsejhälsningar / Gustav "Gurra" Ljung 
 

 




Då var det dags för ännu ett nattepass med Marcus.
Siktet var inställt på storsej och vi gav oss av mot ett ställe där Marcus var säker på att det fanns riktigt stor Sej.

Väl framme på platsen låg vattenytan blank och vi såg några andra båtar som låg ute.
Marcus la snabbt båten rätt för första driften och vi kunde börja fisket.
Marcus krokar fisk innan jag har släppt ner och han säger att det känns hyfsat... Jag släpper snabbt ner och efter drygt 10 meter får jag slackhugg. Jag spänner upp linan och krokar! Fisken tar lina direkt trotts den hårda bromsen och jag förstår att det är en bättre fisk. Men olyckligt nog kliver fisken av efter bara några sekunders fajt. 
Jag släpper ner igen då jag vet att det finns ännu större fisk. 
Under en halvtimma landar vi ett antal stora sejar i vikterna 5-8 kilo. Men efter denna korta stund blåser det plöttsligt upp, och vi tvingas åka till en annan plats då driften blev för snabb här. 
På nästa plats ser vi endast mindre fisk på ekolodet men vi testar ändå. 
Även här landar vi några sejar, men av mindre storlek. 
Jag byter snart spö till mitt lättare haspelspö och börjar spinna med mindre jiggar. I andra släppet kommer jag nästan ner till botten och börjar veva upp... Plötsligt tar det stopp och de lugna gungningarna i spöt vittnar om torsk. Snart gör fisken en rusning och jag tror på torsk en bit över 5 kilo. Jag pressar spöt till max för att kunna pumpa upp fisken från djupet. Det slutar tillslut med att Marcus får köra mot strömmen för att jag ska kunna få upp fisken.
Upp till ytan kommer mycket riktigt en ganska fin torsk som vi väger till 9,7 kilo.


Snart beger vi oss hemåt eftersom vinden blev för stark för den ganska lilla båten.


Ikväll blir det förhoppningsvis en tur efter Hälleflundra!


Kveitehälsningar! / Gustav "Gurra" Ljung

 




Igår var det dags för första fiskeguidningen här på praktiken.

Mitt på dagen tog jag och Marcus med några norrmän samt två amerikaner ut på en guidning med storbåten.
Framme på positionen la vi första driften och såg mycket fisk under båten.
Men första släppet resulterade endast i några sega torskar så vi la om båten. I nästa drift kom det upp någon sej och några torskar. Bättre... Men långt ifrån bra.
Trotts detta var gästerna ganska nöjda så här långt. Men fisk skulle vi ha mer av!
När vi lagt om båten en gång till hittar vi ett stimm med jagande storsej. Det fångas flera sejar och torskar upp emot 5 kilo och alla är nöjda.
Fisket fortsätter att vara okej och arter som, kolja, lubb och mindre kungsfisk blandar sig i leken.
Snart ser vi en knölval som hoppar flera gånger några hundra meter från båten. Alla tycker det är fashinerande och vi bestämmer oss för en närmre titt. När vi kommer nära börjar valen slå konstant med stjärtfenan i vattenytan. Ett beteende som ingen på båten varit med om innan och vi kommer riktigt nära. 
Snart vinkar valen adjö med sin gigantiska stjärtfena. 

Vi återgår till fisket, men nu är det trögt igen. Visst landas det ett antal fiskar till men det är inte någon riktig fart. Snart lägger vi sista driften och åker därefter hem. 

En riktigt trevlig tur med trevliga gäster och många roliga och fashinerande upplevelser!


Fiskehälsningar / Gustav "Gurra" Ljung

 




I natt var jag på mitt första fiskepass här på praktiken.
Det blevspinnfiske efter Sej och jag åkte ut i en av småbåtarna tillsammans med guiden Marcus Åhlund. Vi skulle inte vara ute särskilt länge så det fick bli en plats ganska näracampen. 
När vi kom fram till platsen såg vi tidigt att det var fisk som jagade i frivattnet under båten. 
I de första nedsläppen fick vi några torskar där alla vägde ca: 5 kilo styck. Snart krokade Marcus även något som drog ivägner till botten i första rusningen. Vi tippade på ganska stor sej och efter några minuter krokar Marcus av en sej på ca: 5 kilo i ytan. 
Strax därefter krokar även jag något mer snabbsimmande än torsk. Visst kommer det upp ännu en sej som var lika stor som den Marcus fick. 
Nu kommer sejfisket igång ordentligt och vi hinner inte ner till mer än 30 meter innan vi får dubbelhugg i nersläppen. 
Så här fortsätter det ett tag och vi landar riktigt mycket sej i vikterna 4-6 kilo. 
Mitt i huggruchen kommer det upp en knölval till ytan ganska nära båten. Jag hinner ta ett foto innan han vinkar farväl. 


En lång stund senare avtar huggrushen i takt med att vattnet sjunker.
Snart åker vi nöjda hem efter ytterligare några torskar, sejar samt en kolja.


Havsfiskehälsningar / Gustav "Gurra" Ljung 

 



Nu är jag framme på min praktikplats i Nordnorge!
Här kommer jag vara i fem veckor framöver och jag kommer uppdattera bloggen ofta.

Vädret är lite risigt just nu men jag hoppas på lite varmare temperatur och några storfångster framöver.


Skitfiskehälsningar / Gustav "Gurra" Ljung

 




...Jag står och tittar med stora ögon på den galet stora malen som ligger raklång framför mina fötter på avkrokningsmattan.
Jurgen läser snart av längden på måttbandet, och jag kan knappt tro mina öron när jag hör siffrorna 247 centimeter! Med tanke på den brutala längden uppskattar Chris malen till 200 pounds trotts att den är utlekt.
Snabbt glider malen ner i den gigantiska vågsäcken och snart sluts säcken och hängs upp på vågen… Displayen visar 193 pounds vilket innebär 88 kilo!
När jag sett siffrorna blir jag alldeles mållös… Min första mal är en absolut drömmal med grym vikt och en smått oförstålig längd!
Jag tackar guiderna Jurgen och Bodo samt Chris för hjälpen och vi säckar fisken för att vänta på bra soldjus för fotografering.
 
Kvällen fortsätter utan några hugg.
Men tillslut får Chris ett hugg sent på kvällen och kan fajta in en mindre mal på ca 20 kilo som krokas av i vattnet.
 
Dag 2
Efter gårdagen var jag redan mer än nöjd med denna resa och kunde slappna av fullt ut då jag anlände till fiskeplatsen strax efter 8 på morgonen.
Och avslappnande blev det då huggen uteblev under de första timmarna. Men vad gör det när Chris sitter bredvid mig och berättar fiskehistorier från alla jordens hörn.
Vid lunchtid anländer Bodo till fiskeplatsen och et dröjer inte läng innan det hugger. Jag är snabbt uppe och krokar. Den massiva tyngden i andra linänden skvallrar om ännu en stor mal. Full press är det som gäller, så både jag och fiskegrejerna pressas till max. Allt för att inte fisken ska gå fast i någon av flodens alla träd. Denna fisk känns piggare än min första fisk och trotts att jag nästan låser linan så sliter malen ut meter efter meter från rullen.
Solen steker och mina armar värker, men jag ska ha upp fisken till varje pris…
Tillslut går fisken in i ett bakvatten lite nedströms fiskeplatsen, jag hoppas på lite vila men Chris och Bodo säger att jag måste pressa allt jag har hela tiden. Så får det bli och spöt ställer sig i maxad båge då jag tar i. Snart kommer fisken ut i strömmen igen och jag pumpar in henne allt jag kan för att förhoppningsvis kunna leda in henne i det bakvattnet där landningen ska ske.
Taktiken lyckas bra och inom några minuter kan jag leda in ännu en gigant mot Bodo. Landningen går som vanligt klockrent och jag kan pusta ut.
Snabbt assisterar jag Bodo med mätning och måttbandet visar grymma 225 centimeter!
Vi styr in henne i vågsäcken och hänger upp säcken på vågen. Denna gång visar displayen 158 pounds vilket innebär 72 kilo!
Vi säckar även denna fisk tillsammans med min första då dessa fiskar tål hantering väldigt bra.
 
Snart paddlar Bodo ut med kanoten i floden och placerar ut tacklet med enorm precision.
Vi sätter oss tillrätta i karpstolarna igen men väntan blir kort…
Det hugger distinkt på ett av spöna och jag säger att det är Chris tur att ta fisken. Men han ser på hugget att det är en mindre fisk och säger att jag kan ta det.
Jag krokar fisken och känner ganska snabbt att det är en mindre fisk. Men fajten blir rolig i den ganska hårda strömmen och efter ca: 10 minuter landar Bodo även denna fisk. 
Vi tar några snabba bilder och uppskattar vikten till ca: 20 kilo innan han får friheten åter.

Jag med en "liten" mal... 
 
Tacklet läggs ut igen och vi fortsätter vänta.
Efter en stund kommer Jurgen till fiskeplatsen och vi bestämmer oss för att fotografera mina två malar.
När ska ta upp dem ur vattnet hugger det och Chris landar snabbt en mal på ca: 20 kilo.
Den får snabbt simma hem och vi fortsätter ta han om de två giganterna. Lite trixande senare ligger de två malarna bredvid varandra på mattan. Jag placerar mig bakom dem och vi tar några bilder.

Jag, Chris och Bodo med de två gigantmalarna på 72 och 88 kilo!
 
Därefter tar vi några bilder då vi håller fiskarna i vattnet innan dem fick simma hem. En mäktig syn!

Jag, Chris och Bodo med drömmalen på 193 pounds som tangerar världsrekordet för mal fångad av ungdommar under 18 år!
Dessutom den längsta malen fångad av en ungdom under 18 år!


Jag fick se upp så hon inte fick för sig at sluka mig...
 
Fram mot kvällen lämnar Chris och Bodo fiskeplatsen men jag och Jurgen stannar ett par timmar till. Jag landar en liten mal på knappt 10 kilo under kvällen och sedan åker vi hem. På vägen hem förklarar Jurgen för mig hur otroligt stor och framförallt lång min största mal var. Jag kan knappt tro det och gissa vad jag drömde om den natten…  

Jag vill tacka Chris samt de två guiderna Bodo och Jurgen för dessa två oförglömliga dagarna!
Läs mer om Jurgens guideverksamhet på: http://www.ebrounlimited.com/
 
 
Mer än nöjd med dessa två dagar kan jag se fram emot den sista dagen då jag och pappa åker med Jurgen på båtfiske efter blackbass och möjligtvis gös. 


Malfiskehälsningar! / Gustav "Gurra" Ljung 
 
     
 

 





Nu är jag hemma efter 2 härliga veckor i Spanien och jag har samlat på mig på mig väldigt mycket mer sportfiskemässiga erfarenheter…
 
Resan började då vi landade med flyget i Barcelona för att snabbt hyra en bil och ge oss av till den lilla Spanska byn Mequinenza för tre dagars fiske i Rio Ebro och Rio Segre.
När vi anlände till Mequinenza blev vi snart visade till vårt boende av vår fiskeguide Jurgen. Och vi kunde snart gå och lägga oss.
Nästa dag mötte vi Jurgen vid klockan elva då vi skulle ner till Segre och kolla på en stor Mal som Jurgens kompis Chris hade fångat på morgonen.
När vi kommit fram till fiskeplatsen fick vi snart titta på jättemalen som vägde strax över 80 kilo!
Efter denna mäktiga upplevelse frågade Jurgen mig om jag möjligtvis ville fiska på samma plats som Chris under den första dagen. Givetvis ville jag de, och ett par timmar senare satt jag bänkad vid Segres strand.
Chris är en otroligt erfaren malfiskare med flest fångade stora malar i hela världen. Eller vad sägs om 6 malar över den absoluta drömgränsen 200 pounds!
Så med detta i bagaget satt han och malde ut fiskehistorier hela kvällen, utan några märkbara pauser.
Men plötslig blev han avbruten då det kom ett tungt hugg på ett av spöna. Guiden Bodo som fiskade tillsammans med Chris var snabbt framme och instruerade mig hur jag skulle kroka fisken och vad som skulle hända i nästkommande moment.
Snart stod jag och pressade allt jag kunde men fisken rubbades inte. Den hade simmat en bit uppströms och gått fast i ett träd. Men snart slår fisken med hela kroppen och kommer loss från trädet. Jag försöker få in så mycket lina jag kan, men jag hinner inte få många meter innan fisken tar tillbaka ytterligare några meter lina.
Vid detta skede känner jag mig riktigt trött i ryggen och Pappa stöttar mig så gott det går. Några minuter senare efter flera nervkittlande rusningar nerströms kan jag äntligen leda in besten i ett bakvatten. Men jag har hela tiden maxpress så att inte malen ska fastna i något.
Några meter in, några meter ut, några meter in, och så vidare. Så här fortsätter det i ca: 15 minuter innan jag tillslut lyckas lirka ut fisken i strömmen igen. Nu är pressen absolut maxad och jag ska bara ha in fisken.
Lite senare kan jag styra in monstret i det bakvattnet där landnigen ska ske. Det dröjer inte länge innan Bodo tar ett säkert grepp om malens underläpp och jag kan pusta ut.
Jag ser att det är en riktigt stor mal och skyndar ner till Jurgen och Bodo för att beskåda mätning och vägning…
 

 
Fortsättning följer…
      

Malfiskehälsningar / Gustav "Gurra" Ljung 

Sportfiskewebben
Försäkringar
Sportfiskemässan 2012
Framtidens Sportfiskare
Administratör