Sundbybergs Sportfiske
Köp fiskekort ONLINE
Besök Sportfiskarnas webbshop
             



     Gustav Ljung 2009-11-26 17:46
Ungdomsbloggen

 



Nu har det blivit sommarlov och ännu en underbar vårtermin på sportfiskeakademin är till ända.
Så här kommer ett antal bilder som summerar årets fiske!

Vårterminen började med ismete...

7,9 kilo gädda som blev nytt PB för mig.


Elofs PB gädda på 10,45 kilo!


En fin Berggylta tagen på ismete!

Sedan gick isen upp och vi inledde sattsningen efter öring och lax i Forshagaforsen.

Min största öring på fina 2,9 kilo.


Martin visade vägen med denna praktöring på 4,9 kilo!

När vattnet började värmas upp inledde jag metesäsongen och la de andra fisket åt sidan...

Det blev några fina idar i forshagaforsen med denna fisk på 2,21 kilo i topp.

Men mitt i metesäsongen åkte klassen tillsammans med några lärare till ön Fröya i norge för att havsfiska och studera det marina livet!  

Vid Fröya fångade Anton detta nya camprekordet på bleka med mäktiga 9,45 kilo i land!

Hemma från Fröyaresan fortsatte jag metesäsongen och efter några nätter vid storrudavattnet igeltjärn kom äntligen storrudan jag väntat på!

En grym ruda på 41 centimeter och 1,62 kilo!

Efter denna bedrift var det bara ett par veckor kvar på terminen och dessa var redan planerade vid storsutarvattnet Sörtjärn!

Första natten lyckades jag helt själv landa denna storsutare på 3,375 kilo!


Vi fortsatte landa storsutare vid Sörtjärn. Här har vi Anton med ett fint exemplar på 3,225 kilo!


Jag lyckades även lura upp ett nytt sarv PB under sutarfisket på fina 850 gram!

Detta var allt för denna termin och jag önskar alla ett underbart sommarlov!
Vi ses igen i höst!


Idag åker jag till Spanien i två veckor!
Där blir det Malfiske i rio Ebro samt lite annat fiske!


Skitfiskehälsningar! / Gustav "Gurra" Ljung

 



Nu har jag kommit hem till ett somrigt Lysekil och känslorna att lämna Värmland är delade. Men en känsla som talar för Lysekil är Gyltafebern!
 
Äntligen var det dags för årets första gyltapass från båt.
Jag och min kompis Pelle var ganska tidigt ute för gyltafiske då vi båda var ivriga att komma ut på vår underbara fjord.
Fisket på första platsen började med att Pelle krokade en mindre berggylta på några hekto innan jag ens hade släppt ner. Hyfsad start och vi hoppades på mer…
Men vi förstod tidigt att de stora gyltorna inte verkade vara på humör idag då vi utan storfiskkontakt fångade ovanligt många arter på platsen med arter som, rötsimpa, glyskolja och gråsej som utmärkte sig lite mer än de andra.
Med detta resultat bytte vi snart plats och la båten på en position vi aldrig tesstat innan.
Jag släppte snabbt ner tacklet till bottnen men vevade snart upp då jag misstänkte att snultrorna terroriserat mitt agn. Mycket riktigt blev jag tvungen att agna på ett nytt bete.
Nästa släpp pendlade jag ut tacklet en bit ut från båten i hopp om att fiska av lite djupare vatten. Nere på bottnen känner jag snart att det är något större som är framme och nosar. Jag ger fisken lite tid innan jag klipper till med ett stenhårt mothugg… Kroken får fäste och fisken krokas!
Fajten blir stenhård och mitt ganska styva haspelspö framstår som ett ul-spö i vissa rusningar. När jag äntligen lyckas pressa upp fisken till ytan efter en stenhård rusning under båten ser jag att det är en lång berggylta. Pelle håvar och snart kan jag studera fisken på nära håll. ”Längden är riktigt bra, men han är inte alls tillräckligt tjock”, tänker jag då fisken ligger på vågnätet.
Jag mäter honom till mäktiga 44,5 centimeter! Men vågen visar ”bara” 1250 gram…
Trotts vikten var det en mycket fin berggylta och största för i år. 
 
En lång hårdfajtande Berggylta!
 
Vi fortsätter fisk av platsen och får några berggyltor i viktklassen 5-7 hekto.
Snart byter vi plats där jag snabbt landar dagen näst största berggylta på 8 hekto.
Flera torskar får även landas och återutsättas under dagen, vilket är mycket glädjande!
På de sista platserna fångar jag en efterlängtad blågyltehane på 350 gram, som blev årets första blå. Pelle lyckas med annat och landar 3 fjärsingar under de sista timmarna.
 
I hamn kan jag och Pelle summera en härlig premiärtur i öppet vatten efter Gullmarns storgyltor.
Resultatet kunde dock varit mer givande, men med mycket regn föregående dagar förstår jag gyltornas inaktivitet.
 
 
Gyltahälsningar! / Gustav ”Gurra” Ljung
  

 




Jag och Anton hade sedan några veckor tillbaka planerat en helg vid storsutarvattnet Sörtjärn. Denna helg var äntligen kommen och eftersom vi var lediga på fredagen åkte vi dit redan på torsdag eftermiddag efter skolan...
 
När vi kom fram till sjön märkte vi direkt att ett gäng redan hade tagit den bästa fiskeplatsen. Så vi fick helt enkelt sätta oss på en plats som varit nästan helt ”omäskad” under hela året. När vi kastat ut betena och slagit upp tältet satte vi oss snart till ro i väntan på hugg.
För vår del hände det inte speciellt mycket under kvällen då bottenmetespöna förblev orörda och jag ägnade mig största delen av kvällen till sarvmete vilket gav ett antal sarvar över 500 gram. 
Natten gick utan något hugg för varken mig eller Anton. Men då de andra som satt vid den bästa platsen åkt hem började vi direkt att flytta alla våra grejer till denna plats för att fiska där resten av vår fisketid.
Detta visade sig vara ett bra beslut och på kvällen får jag mitt första ”run” på ett av bottenmetespöna. En fin sutare krokas och efter en hård fajt ligger äntligen en vacker Sutarhane på 2675 gram i håven. En bra start på kvällen, och snart kastas mitt bete ut på samma plats igen.
Även andra natten blir väldigt lugn utan något märkbart hugg.
 
Nästa morgon börjar jag experimentera mycket med olika smaker och storlekar på beten. Även Anton experimenterar en hel del och efter prov av olika smaker får han äntligen utdelning i form av ett härligt utras på ett av sina boyyenmetespön. Fisken krokas och bjuder Anton på en hård fajt ända in till håven. Då fisken ligger i håven kan vi se att det är en stor fisk som förmodligen väger runt 3 kilo.
Vågen visar prick 3 kilo och betydde ett nytt fint PB för Anton.
Snabbt kastar han ut exakt samma bete han fått fisken på… Och när han ska ta mobilen för att sms’a en kompis får han ännu ett run på samma spö!
Fisken krokas fint av sänket och Anton behöver endast greppa spöt och börja fajta. Denna fisk känns lite tyngre och när Anton efter lite trixande äntligen kan styra in fisken över håvkanten ser vi snart att det rör sig om en riktigt välkonditionerad fisk.
Vågen visar 3225 gram fördelat på 57 centimeter och Anton sprudlar av glädje!
 

Anton med en maffig Sutare på fina 3225 gram!
 
Nu när Anton passerat mig i antalet fiskar med 2 fiskar inom 2 minuter känns det som jag måste ha revansch. Efter ett par timmar kommer äntligen ”revanschen” då en fisk hugger på ett nyutlagt spö. Den pigga fisken bjuder upp till en stenhård fajt med flera korta rusningar innan hon tillslut ligger säker i håvnätet.
Jag väger denna mycket vackra fisk till fina 2750 gram och kan efter några härliga bilder låta henne simma hem igen.
 

Ge fan i våra vatten fisken...
 
Nu var jag tillbak på banan igen och koncentrationen inför kvällen var mycket hög.
När solen börjat nudda vid trädtopparna kom mitt nästa hugg och efter ännu en hård men kort fajt kan turens hittills minsta fisk håvas. Denna fisk vägde 2 kilo och fick snabbt simma hem. Snart kom jag in i ett riktigt flyt och inom en timme fångade jag ytterligare 2 sutare på 2,85 och 1,7 kilo.
Nu ville jag ha en större sutare och alla beten låg placerade på rätt plats. Efter någon timma till får jag ännu ett run och när jag greppar spöt känner jag att det handlar om en större fisk.
Sutaren går riktigt tungt och efter några nervkittlande rusningar mot de andra linorna kan jag äntligen styra in en bastant hona över håvkanten.
När jag studerar henne i håven ser jag att det är en fisk som väger en bit över 3 kilo.
Vågen visar 3250 gram och största fisken hittills denna tur var landad.
Några bilder senare låter jag henne simma hem och förbereda sig inför leken.
 

Jag visar nöjd upp passets största Sutare
 
Nu var jag otroligt lycklig och kunde med stärkt självförtroende placera ut ett nytt bete.
Inom en timma får jag ännu ett run och kan snart börja fajta en till tungviktare. En hård fajt utspelar sig i mörkret och med hjälp av håven och Anton kan hon landas säkert och snart vägas till 2,9 kilo.
Ännu en fin fisk var landad och efter några bilder simmade hon glatt hem.
 
Snart blev sutarfisket segare och jag började meta lite sarv.
Detta fiske gav ganska få fiskar under en dryg timma men största fisken var en fin sarv på 850 gram vilket bettydde PB med 50 gram.
 

Mitt nya Sarv PB!
 
Natten blev lugn och inget sutarhugg fick vi innan klockan 8 på morgonen då Anton kunde kroka sin tredje sutare. Detta var en mindre fisk än hans föregående men ändå en mycket fin fisk på 2,4 kilo.
Efter denna fisk blev det inga fler hugg under dagen och vid 4 tiden var det dags att åka hem efter en lyckad tur med flera stora sutare och en topp 5 lista som bekräftar detta. 3250 gram(Gustav), 3225 gram(Anton), 3000 gram(Anton), 2900 gram(Gustav), 2850 gram(Gustav).
 
Så efter en mycket lyckad sista helg denna termin har jag nu bara några enstaka dagar kvar i skolan innan det är dags för sommarlov!
 
 
Soliga hälsningar / Gustav ”Gurra” Ljung  
        

 





Som titeln antyder så var det på fredag eftermiddag dags att bunkra upp med diverse meteprylar inför en helg på jakt efter storsutare.
 
Framme på platsen bestämde jag mig snabbt för vart jag skulle mäska och hur jag skulle sprida mina bottenmeten.
Drygt en timme senare var alla beten ute och tältet stod på plats. Efter att ha kastat ut ett antal mäskbollar runt betena kändes det bra inför natten.
Mörkret la sig snart över sjön och jag tog med mig larm recivern in i tältet för en härlig nattsömn.
Men sömnen blev inte särskilt långvarig då jag klockan 2.30 väcktes av en tjutande reciver. Jag fumlade mig ut ur tältet och fick syn på det tjutande larmet. Snabbt greppade jag spöt och kände tyngden av en massiv sutare. Ganska snabbt kunde jag pajta in fisken mot land där hon simmade runt och tjurade lite innan jag kunde håva henne. Omsvept av nätet kunde jag skåda en riktigt fin sutare som garanterat var nytt PB och säkerligen över tre kilo!
Mitt mål denna helg var att ta minst en sutare över 3,2 kilo. Så när jag vägde fisken var spänningen hög. 3,375 kilo visade vågen och målet var uppnått redan först natten!

Min första sötvattensfisk över storfiskregg och min femte storfiskart totalt!
 
Snart hade jag kastat ut igen och kollat så att allt stod rätt till innan jag återgick till min skönhetssömn…
Men sovmorgon blev det inte då recivern väckte mig vid 6 tiden. Snabbt kom jag ut ur tältet och kunde snart känna tyngden av ännu en sutare. Denna fisk kändes mindre men fajtade mycket väl och efter några kortare susningar låg även den i håvnätet.
Nu stannade vågen på 2,5 kilo då fisken var kortare och klart slankare än den förra.
 
Ännu ett nyagnat tackel kastades snart ut och när det låg väl placerat i rod-poden kunde jag ännu en gång gå in i tältet med förhoppningar om någon timmes sömn.
Vid 8 tiden klev jag upp och gick ut för att sätta mig i solen. Vid andra sidan poden kom det snart ett par nyfikna änder simmandes som jag lyckades få några bra bilder på.
 
När änderna simmat iväg vid 10 tiden fick jag ännu ett run. Jag krokade fisken snabbt och kunde känna hur den svarade med tunga gungningar. Med förhoppningar om en större fisk började den snart simma oroväckande nära mina andra linor. Men det löste jag snabbt med jämn och fin press.
Då fisken var ca:5 meter från land och jag inte sett den ännu lossnade plötsligt krokfästet… Riktigt surt att tappa en fisk på det sättet och särskilt när jag trodde det var en bättre fisk. ”Men man har ju blivit lurad av mindre fiskar förr”. Snart ligger alla spön redo i poden igen och jag lutar mig tillbaka i min stol. Timmarna går och då solen steker verkar sutarna inte vara på ät humör.
Mitt på dagen känner jag mig lite seg, så jag går in i tältet för en liten tupplur.
När jag ligger och halvsover hör jag plötsligt några tjejer som går förbi med sina hundar. Jag hör att de säger något om mitt tält, men denna diskussion avbryts snabbt av ett larm som börjar tjuta. Ut ur tältet kommer jag snubblandes och jag undrar var tjejerna tänkte. När jag fått tag i spöt känner jag ännu en tung fisk och tänker, ”den här ska jag inte tappa”. Fajten på kort lina blir som vanligt ganska nervkittlande då fisken gör några kortare rusningar. Men jag omsluter snart håvnätet runt fisken och kan pusta ut. Denna fisk var ganska kort och kompakt med en vikt på 2,6 kilo och var en riktig skönhet.

Dags att klippa sig...?
 
Efter denna fisk avtog fisket och under det andra dygnet hade jag endast ett hugg men denna fisk krokades inte. Så på kvällen roade jag mig en stund med att meta sarv som jag fick i varje utlägg med en toppfisk på ca: 500 gram.
Efter att ha sovit nästan hela natten kunde jag ganska utvilad åka hem nöjd med helgens resultat då jag uppnått mitt mål med god marginal.
 
 
Sutarhälsningar / Gustav ”Gurra” Ljung  
           

 



I Lördags satt jag hemma i min lägenhet då jag precis kommit hem från Fröya.
Plötsligt pep det till i min ficka och jag plockade upp mobilen.
Jag hade fått ett sms från min kompis Mattias som varit i mina hemmavatten och fiskat gylta.
Sms'et löd... Det blev nytt gylta PB idag.
Så jag bad han berätta om den underbara fisketuren på Gullmarsfjorden...

 

Dagen började med att jag och pappa kom iväg sent. Klockan 09:30 rullade bil & båt uppåt Gullmarsfjorden för säsongens första gyltafiske.
På väg upp ringer farfar som är uppe i stugan och frågar om det finns plats i båten. Självklart säger vi.
Väl uppe sjösatte vi båten och riggade spöna. Farfar kom ner till hamnen och så var vi på väg in till de heta platserna. Väl framme lägger jag båten i position och draggen åker i. Vi känner ett par småpill men inget särskilt stort… Efter ett tag hojtar farfar, upp kom en liten torsk som fick simma tillbaka. Efter ett tag har alla tre fått var sin liten torsk. Vi beslutar oss för att byta plats men på mitt sista släpp sitter där en lite bättre fisk. Första gyltan för dagen kom upp, den vägde ca 400 gr och fick snabbt simma ner igen. På väg till nästa plats med hopp om lite större fisk. På nästa plats blir resultatet ungefär likadant. Ett par torskar och en gylta… Vart är dom lite större tänkte vi… Platsbyte igen, jag la båten i position och draggen åkte i. I mitt första släpp drog det till ordentligt men jag missade fisken. Jag vevade upp och satte på en ny räka och skickade ner tacklet igen. Direkt när jag sträckte upp linan sög det till ordentligt. Fisken satte emot allt vad den orkade och jag fick hålla i för kung & fosterland!
Fisken tog en hel del lina trots att bromsen var stenhårt ställd och den rusade in under båten. Jag fick sänka ner spöt under vattenytan och lägga full press på den ut från båten. Spöt står i en fruktansvärd båge och jag inser att det rör sig om en riktigt stor fisk.
Jag får upp fisken i frivattnet och kan se den genom det klara vattnet. Jag inser att får jag upp denna så ryker mitt PB på 1,4 kg all världens väg… Jag styr in fisken mot båten och pappa sköter håvningen perfekt!
En brutal gylta ligger i håvnätet!
Vågen visar 2 kg och måttbandet visar 49 cm. En drömfisk!
 
 
Efter vägning, mätning och ett par snabba bilder fick den mäktiga fisken återvända ner till sina ännu större vänner!
 

Gyltahälsningar / Mattias

 




Äntligen… Tänkte jag när jag gick genom Deje en varm Majkväll.
Äntligen var det dags för årets första Rudapass!
Solen har börjat steka, fåglarna börjat sjunga öronbedövande högt, Laxarna börjat stiga i älven och Rudorna har börjat bubbla…
 
Framme vid det klassiska rudatjärnet satte jag mig bekvämt till rätta och förberedde mig för ett långt kvällspass som skulle vara in på natten.
Stolen stod stadigt, spöna var riggade och beten, mäsk samt dipper var redo för fiske.
Innan skymning attackerades mina beten av hungriga mörtar och sarvar. Men då jag plockat upp tacklen för en stunds vila innan solnedgång slängde jag snart ut några nävar majs och placerade noggrant ut flötet. Solen smekte snart sina sista strålar mot trädtopparna innan den stilla sa godnatt. Mörkret la sig över tjärnet i takt med att pannlampor och lysstavar tändes. Ytterligare en näve majs kastades vid flötet innan jag lutade mig tillbaka med full koncentration på flötet.
Plötsligt började flötet glida sakta i sidled och jag kunde ana att en ruda tagit mitt bete. Jag väntade en liten stund och lät flötet glida en bit i sidled innan jag satte in mitt mothugg. Linan sträcktes, men slakade lika snabbt igen. ”Typiskt ruda”, tänkte jag medans jag agnade på ett par nya majskorn.
Nu var flötet placerat på exakt samma plats som innan och spänningen låg i luften. Samma sak hände snart igen då flötet började glida i sidled. Nu väntade jag längre för att se om flötet skulle lyftas eller dras ner. Det fortsatte glida i några sekunder innan det guppade till… sedan gled det lite snabbare i sidled och då satte jag in ett bestämt mothugg. Krokningen satt perfekt och snart stod jag med en vilt fajtande ruda i andra linänden. Rudan tröttades ut ganska snabbt och gick snart i håven.
I håven låg en guldskimrande Ruda som jag snabbt vägde till 1,62 kilo fördelat på 41 centimeter.
 
Nytt Ruda PB! 

När fisken simmat hem fortsatte jag fiska en timme till utan något speciellt resultat.
De andra som satt vid sjön började snart plocka ihop och så även jag.

Nu kommer det bli några rudapass till innan sommarlovet och jag hoppas på att förbättra mitt PB ytterligare några hekto.
 
 
Nattfiskehälsningar / Gustav ”Gurra” Ljung            
 

 



Tisdag
Denna dag var dem andra lik då den andra gruppen skulle åka ut på jiggfiske efter bleka, torsk, sej och mycket annat. Och vår grupp skulle stanna inne i hamn med uppgift att artbestämma alla de arter vi inte han bestämma i söndags.
Dagen rullade på i ett jämt tempo och när de andra började glida in i hamnen kunde vår grupp summera en samling av 88 arter!
Fiskelyckan hade varit ganska bra idag och de andra bar in flera lådor med fin fisk i rensrummet där en Torsk på 105 centimeter stack ut från mängden.
På kvällen stack som vanligt några båtar ut på spinnfiske efter torsk då det är detta fiske som är mest lättillgängligt i det området vi får hålla till i på kvällarna.
Vi fick ganska mycket torsk och som vanligt fick de flesta fiskarna simma tillbaka.
 
Onsdag
Nu var det äntligen dags för min grupp att dra ut igen!
Målet för dagen var Bleka och med den ganska milda vinden i ryggen kunde vi komma en bit ut och fiska på de heta blekatopparna.
En snabb båtfärd och vi var snart ute på första platsen…
Vi började spinnfiska men det verkade väldigt segt och med en mer påtaglig frånlandsvind beslöt vi att vi skulle lägga oss i lä utanför en ö.
Detta beslut lönade sig och i första driften hade de flesta kontakt med bleka. Vi landade flera mindre blekor på men de stora lös med sin frånvaro. Det fanns även mycket småsej som envisades med att hugga på våra jiggar.
Anton som var med i min båt fiskade med en liten jigg som han fick några blekor på men då sejarna blev för irriterande bytte han till en större jigg som han släppte ner mot 15 meters djup. Bara en stund senare krokar Anton fisk. Spöt kränger ordäntligt och jag ser på knyckarna att det rör sig om en hyfsad bleka. Fisken inleder med en kortare rusning men Anton drar åt bromsen då han vill få en snabb fajt, men blekan vill annorlunda och med maxad spöböj tar fisken lina som ingenting. Flera långa rusningar gör fisken och jag börjar misstänka att det är en stor bleka på 6-7 kilo. Eller ännu mer… Snart ser vi fisken för första gången och jag säger till Anton att den inte är under 7 kilo. Upp till ytan kommer hon men vänder kvickt och bjuder på ännu en rusning ner i djupet. Väl uppe vid båten igen låter jag min hand glida in under gällocket och tar ett fast grepp.
”Den är riktigt stor”, säger jag till Anton och jag får snart förfrågan av vår lärare i grannbåten om jag kan uppskatta vikten. Minst 8-8,5 säger jag lite tveksamt. Jag plockar fram min supersamson för att få en fingervisning, och när vi hänger upp fisken drar den ner vågen till under 9 kilo! Tillslut står vågen och pendlar mellan 9,6 och 9,7 kilo och det skulle innebära nytt camprekord om det blir vikten i hamn.
Megablekan! 
Vi fiskar vidare med fler blekor i sikte. Men blekafisket blir trögt och det landas få fiskar.
Så fortsätter det resten av dagen och tillslut är det dags att åka hem utan några speciella fångster på eftermiddagen.
 
Torskfisket på kvällen gick som vanligt ganska bra och vi fick flera fiskar i varierad storlek.
Dubbelhugg!
 
Torsdag
Denna dag var det dags för pilkfiske och den andra gruppen åkte ut först så under tiden fick vi vår sista chans att artbestämma marina arter.
Pilkfisket gick mycket segt och det fångades inte mycket fisk alls. Det gick desto bättre med artbestämmandet och när tiden var ute hade vi samlat ihop 112 arter vilket är tangerat skolrekord.
Den andra gruppen kom in till hamn och var besvikna med fisket.
Med dessa rapporter föreslog jag för vår lärare lilleman att han skulle ta med oss ut på lubbfiske. Han var med på det och snart var vi ute på ett hett lubbställe.
Vi började med att hissa ner våra sejagnade beten mot 70 meters djup. Nere på bottnen kände jag stenbotten och förhoppningarna på lubb steg. Det visade sig att jag träffat rätt och jag krokade snart en fisk vid bottnen.
Upp till ytan kom en liten lubb och vår grupp kunde bocka av ännu en art i listan.
Fisket flöt på i ett jämnt tempo och när fisketiden var slut hade jag fått 2 hyfsade lubbar på 3,8 och 4,8 kilo. Vi fångade dessutom några långor…
På väg hem från fisket.
 
På kvällen blev det plugg inför provet på fredagen och därför uteblev kvällsfisket för min del.
 
Fredag
Provet gick bra och de flesta klarade det på första försöket. Detta innebar att man fick åka ut och fiska så det blev lite mer lubbfiske.
På kvällen var det avslutningsfest och det delades ut priser för olika prestationer. Vår grupp fick pris för vi samlat in flest arter med våra 115 arter vann vi över den andra gruppen som hade 113 arter.
Efter festen packade vi alla våra grejer och åkte vid midnatt hem till Sverige.
 
Denna resa har varit mycket rolig och lärorik!
Fiskemässigt kunde det varit bättre men e största fiskarna var riktigt fina fiskar.
Jag kommer aldrig glömma denna vecka och jag hoppas jag kommer tillbaka till Fröya i framtiden!
 
 
Havsfiskehälsningar / Gustav ”Gurra” Ljung
   
       

 




Nu har jag och mina klasskompisar kommit hem till Värmland efter en hektisk vecka på den norska ön Fröya.
Det ska bli svårt att sammanfatta denna oförglömliga resa och alla
olika upplevelser. Men jag ska försöka så gott jag kan...
 
 
Lördagen
Efter att ha spenderat mer än halva denna dag på väg till Fröya i buss var det väldigt härligt att vid 3-tiden äntligen få sträcka ordäntligt på benen.
Vi började med att inspektera alla de utrymmen på campen där vi skulle hålla till under vecka. Och efter att vi delats in i de olika stugorna började vi pack in all packning samt göra oss hemmastadda.
När allt var på plats var det flera elever som skyndade ner till bryggan med förhoppningar om att fånga för dem nya fiskarter. Det kom up flera torskar, gråsejar och sandskäddor. Dessutom lyckades en elev lura upp en ovanlig fångst i form av en fin bergsskädda.
Efter en fin kväll låg alla i säng med höga förväntningar på morgondagen.
 
Söndagen
Då var det äntligen dags att dra igång med fisket och samlandet av marina arter!
Första halvan av klassen tog båtarna ut på fiske medans den andra halvan där jag ingår åkte buss en bit in i fjorden där vi skulle samla marina arter av alla dess slag.
Artsamlandet gick ut på att vi skulle samla in och därefter artbestämma så många marina arter vi kan. Så med massa olika djurarter i huvudet började man gå runt med en finmaskig insektshåv vid strandkanten i hopp om att fånga räkor och eremitkräftor. Men efter ett tag förstod vi att det fanns mycket fler arter att samla på. Så med djupare insikt om alla arter började vi plocka allt som fanns i vattnet som inte var stenar.
Några timmar senare var massa arter insamlade och vi åkte tillbaka till campen för att artbestämma så mycket vi kan med hjälp av böcker.
Artbestämmandet gick bra och när den andra gruppen anlänt hade vi artbestämt nästan 50 arter.  
Den andra gruppen hade haft ganska bra fiske och när båtarna gled in en efter en kunde vi se flera fisklådor fyllda med fina torskar och blekor.
Jag hörde även campägaren berätta för några andra gäster att, ”på något sätt lyckas alltid sportfiskeakademin att hitta mycket och stor fisk”. Och det kanske stämmer bra…
Eleverna i den andra gruppen var i alla fall nöjda med fisket och några visade stolt upp sina första blekor och torskar.
Inspirerade av de andras resultat blev jag och några andra mycket sugna på fiske. Så efter en snabb middag tog vi några båtar och åkte ut på fjorden.
 

Två förväntansfulla killar 
 
Under kvällen fångade vi flera torskar på medeltung haspelutrustning som pressades ordentligt när torskar på över 3 kilo bjöd upp till kamp.
När vi vid 22-tiden gled in i hamn spolade vi senare av all utrustning och efter en snabb kvällsmacka gick jag och la min för att orka med morgondagen.          
 
Måndagen
Denna dag var vädret lite tuffare. Men vad gjorde det när det var min grupp som skulle ut och fiska.
När vi lämnade hamn hade jag fått befälet över en båt med tre klasskompisar som passagerare. Och tillsammans med tre andra skeppare varav 2 lärare styrde vi båtarna mot en säker torskposition. Framme på grundtoppen fångade vi flera torskar men ingen stor, så vi åkte vidare. Vid nästa plats la jag snabbt upp båten i hopp om att driva över kuperad stenbotten. Det lyckades och direkt när jag nått ner till botten krokade jag en större fisk. Mitt haspelspö med en kastvikt upp till 60 gram pressades till max då jag kände fisken gick och stångades mot bottnen. Någon minut senare kom en torsk upp ur djupet, Det var största torsken dittills och vikten låg på en bit över 5 kilo.


Anton med en liten Torsk.
Därefter gick fisket segt och det landades endast några torskar i varje båt.
Men plötsligt så vi att en av våra lärare krokat något stort. Han fick parera några tuffa rusningar innan han kunde pumpa upp fisken till båten. Det visade sig vara en hälleflundra på strax under 10 kilo. En mycket fin fångst för att vara vid Fröya!
Snart bytte vi plats för att fiska bleka. Men detta fiske gick också segt och det landades endast ett tiotal blekor innan det var dags att åka hem… Största blekan var på strax över 4 kilo.
 
Inne i hamn mötte vi den andra gruppen som samlat in mycket arter men de låg lite efter i artbestämmandet.
På kvällen blev det fiske efter torsk igen och resultatet var ganska likt föregående kväll.   
Efter kvällsfisket var det självklart nattinatti…    
 
Fortsättning följer…
 
 
Havsfiskehälsningar / Gustav ”Gurra” Ljung
       
 
 

 




Det var dessa förhållanden jag och Anton mötte då vi tidigt fredag morgon gled ut på älven i den grön/gula älvbåten.
Vi var framförallt ute efter gädda och inledde dagen med just gäddfiske…
 
Ganska omgående då vi inlett fisket landar jag och Anton varsin liten gädda.
Vi tänker att de stora säkert lurar bakom nästa stock och kastar målmedvetet vidare.
Men då vi inte får några fler gäddhugg under nästkommande timmar bestämmer vi oss snart för att byta till öring och laxfiske.

Min nya Jerkrulle är riktigt snygg och ett nöje att fiska med!
 
Anton tar snabbt initiativ till att ro och med van hand styr han ut båten i strömmen med vobblerna släpandes cirka 40 meter längre nedströms.
Det dröjer endast en halvtimme innan första hugget kommer och det är på Antons spö. Men tyvärr hinner han inte göra något mothugg innan fisken har frigjort sig från krokarna.
Vi fortsätter därefter nöta på i hopp om fler hugg.
Efter ett par timmar utan några fler hugg byter jag vobbler.
Ut i strömmen släpper jag en Rapala original i färgen ”firetiger” och jag kan snart med stärkt tro på betet fiska vidare.
Det visar sig snart ha varit ett bra beslut att byta drag då jag inom kort känner en hård stöt i spötoppen, men utan att fisken krokas. Jag lägger allt fokus på spötoppen och efter ytterligare någon sekund hugger fisken igen… Jag gör ett snabbt mothugg och krokar fisken.
Men till min stora besvikelse lossnar även denna fisk efter endast några sekunder.
 
Med vetskap om vilken färg fiskarna föredra fiskar vi vidare i någon timme. Men då vi fiskat i ännu en timma bestämmer vi oss för att plocka ihop och bege oss hem.  
 
 
I skrivande stund sitter jag i min säng och har precis packat färdigt inför Fröyaresan som skolan anordnar för oss som går i sportfiske 2.
Vi kommer åka buss till Fröya och resan startar om några timmar mitt i natten.
Nu ser jag fram emot en härlig fiskevecka på Fröya med förhoppningar på många stora fiskar!
 
 
Fiskehälsningar / Gustav ”Gurra” Ljung 
  

 



På tisdag morgon var fiskesuget otroligt stort då jag inte kunnat fiska under en fullbokad helg på Sportfiskemässan. Så jag och Martin bestämde oss för att ta ett jerkpass innan skolan.
 
Efter att ha segat mig upp ur sängen på morgonen och med tung ögonlock suttit på bussen till Forshaga så piggnade jag snabbt till då vi kom fram till Forshagaforsen.
Beteslådorna var packade med smaskiga jerkbaits och siktet var inställt på gädda.
Vi insåg snart att det skulle bli svårfiskat då vi inte hade ett enda hugg på den första platsen som vi trodde mest på. Vi förflyttade oss till ett annat bakvatten som såg lovande ut. Dessvärre levererade inte detta ställe något hugg heller…
Efter lite olika funderingar om nästa platsval skulle det visa sig att nästa plats skulle va ett bra drag.
När vi kom fram och ankrat upp kastade vi ut direkt. Efter några kast krokade Martin äntligen dagens första fisk. Spöt böjdes i en ganska djup båge och vi kunde se på de lugna rörelserna att det rörde sig om en större fisk. Snart kunde Martin efter en ganska odramatisk fajt styra in gäddan till båten där jag tog ett stadigt gälgrepp.
Gäddan krokades loss och efter vägning kunde Martin släppa tillbaka en välkonditionerad hona på 6,9 kilo och 98 centimeter.
 
(Bild kommer imorgon)
 
Vi fortsatte fiska av platsen och efter att Martin landat ytterligare en mindre gädda och tappat en bestämde vi oss för att ro i land då lektionen snart skulle börja.
 
Imorgon blir det en tur till Forshagaforsen tillsammans med Anton.
Då ska det bli tunggung…
 
 
Gäddfiskehälsningar / Gustav ”Gurra” Ljung

Försäkringar
Sportfiskewebben
Framtidens Sportfiskare
Sportfiskemässan 2012
Administratör