Då var det dags för ännu en dag proppfull med isfiske!
Jag och mina två fiskekompisar Andreas och Anton skulle ut på en sjö på jakt efter storgäddorna med ismetespöna i högsta hugg.
Det var en riktig storgäddsjö som stod på schemat, men förhoppningarna på sjön var ganska måttliga med tanke på gårdagens fiske då det bara landades 4 gäddor på hela dagen av alla som fiskade där.

Vår dag började också väldigt segt fiskemässigt.
Vi såg någon enstaka liten gädda som landades men det var allt.
Efter ändrade positioner av spön och varierande av fiskedjup och inte ett enda hugg på några timmar var våra förväntningar ganska låga på resten av dagen.
Men jag intalade mig att detta är en sjö som kan överraska genom att man kan få flera hugg på en kort stund och inte ett pill under resten av dagen.
Den enda ljusglimten jag kunde se med 2 timmar fisketid kvar var Antons lilla björkna som han lyckats lirka upp på pimpel. Men jag hoppades innerligt på en vändning fiskemässigt och började gå runt mellan mina spön för att se så att allt stod rätt till.
Visst såg allt bra ut med tanke på att jag fiskade på olika djup med varierande storlek på betesfiskarna.
När klockan började närma sig halv fyra bestämde vi oss för att börja plocka ihop.
Vi började gå mot våra spön när Anton frågade mig vart min bortersta vippa var.
Jag spanade så gott jag kunde men fick inte syn på vippan. Då började vi springa mot den platts där vippan borde befinna sig.
När vi kommer fram till hålet ser vi att vippan tyngs ner av huvudlinan på något konstigt sätt. Jag tar bort vippan, sträcker upp linan och känner plötsligt en väldig tyngd i spöt.
Jag börjar sakta pumpa in fisken som motvilligt följer med. Sedan gör fisken precis som den vill och trotts hård press rusar den ner till bottnen och ”studsar” oroväckande mot stockarna som ligger tätt spridda på bottnen. En stund senare med stenhård press lyckas jag få upp fisken mot hålet. I hålet uppenbarar sig en fin gädda som ser stor ut. Gäddan gör ännu en rusning i försök att nå botten men jag vägrar låta henne rusa längre än ett par meter.
Nästa gång hon visar sig i hålet är Anton på alerten och lyckas ta ett stadigt gälgrepp och landa fisken. Gäddan visar sig väga 5 kilo och är enligt mig en fin belöning efter en heldag på isen.

En värdig belöning efter en dag på isen!

Efter återutsättning av gäddan påbörjar vi det vi skulle ha påbörjat, plocka ihop alla spön.
När jag har plockat ihop tre av mina fyra spön ser jag att vippan på mitt fjärde spö har löst ut.
Jag fattar ett stadigt tag om spöt och gör ett hårt mothugg. Gäddan svarar endast med att simma med upp mot hålet för att först vid hålkanten göra en kort rusning innan den kan handlandas, krokas loss och släppas tillbaks till sitt hem.
Därefter kan jag plocka ihop de sista grejerna för att sedan summera en riktigt bra avslutning på en trög isfiskedag.